Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/454

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 216 —

Häruti förklarades, att efter de föreställningar de gjort, och sedan de förutsågo att Konungen på intet sätt kunde förmås att hålla sin ed, voro de tvungna, genom sjelfva den recess de besvurit i Kalmar, att försvara sitt fäderneslands lagar och rättigheter. Utom de förut nämda klagomål anfördes äfven det misstroende Konungen visat, och att han låtit upphänga i Köpenhamns kyrka de Svenska baner som blifvit tagna vid Rotebro, ehuru han lofvat att återställa dem, och att han ingått ett förbund med Ryssland till Sveriges skada. Likväl var denna förklaring ännu icke en fullkomlig uppsägelse af undersåtliga pligter, och Unionen upphäfdes alldeles icke derigenom, tvertom tycktes oviljan aftaga vid de möten som sedan föreföllo. Men sluteligen då man på ingendera sidan ville gifva efter, förbundo sig å nyo de ifrigaste af Svenska Rådet med några af det Norrska och underrättade Konungen,

att