Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/99

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 87 —

eller åtfölja en framträngande dagning. Den helighet som omgifvit Påfveliga stolen hade blifvit minskad genom schismer och kyrkomöten; flera Påfvar, som på en gång blifvit tillsatta, hade upptäckt hvarandras svagheter, och de fäder, som samlat sig att förekomma en söndring i Kyrkan, hade upphäfvit sig till domare öfver dem alla. Redan sekler förut hade, genom Korstågen, några frön till begrepp blifvit öfverflyttade till vår verldsdel, och Arabernas kunskaper blefvo icke utan inflytande på de Nationer som fördömde deras Gudalära; förståndet hade börjat att vakna ur sin långa slummer, och snart omfattade det, med en förvånande kraft, alla de ämnen der dess verkningar kunde röja sig. Men denna lofvade dagen hotade redan att slockna i sin gryning. Tidens Lärde, högmodige af sitt företräde framför den omgifvande menniskjo-mängden, öfvergåfvo snart de källor hvarifrån de hämtat sin vishet; snillet förlorade sig i onyttiga