Den sjunde far i huset.
Det var en gång en man som var ute och reste; så kom han sent omsider till en stor och vacker gård; det var en herrgård så präktig, att den gerna kunde ha varit ett litet slott.
“Här skall det bli skönt att få hvila ut,“ sade han vid sig sjelf, då han kom innanför grinden.
Nära denna stod en gammal man med grått hår och skägg och högg ved.
“God qväll, far,“ sade den resande, “kan jag få låna hus här i natt?“
“Jag är inte far i huset,“ sade den gamle; “gå in i köket och tala vid far min!“
Den resande gick in i köket; der träffade han en man som var ännu äldre, och han låg på knä vid spiseln och blåste på elden.
“God qväll, far; får jag låna hus här i natt?“ sade den resande.
“Jag är inte far i huset,“ sade den gamle; “men gå in och tala vid far min; han sitter vid bordet i stugan.“
Så gick främlingen in i stugan och talade vid den som satt vid bordet; han var ännu mycket äldre än de båda andra två, och han satt och hackade tänder och skalf och läste i en stor bok, nästan som ett litet barn.
“God qväll, far; vill I låna mig hus i natt?“ sade mannen.