110
Hogners gård, och står sjelfva capellet ännu quar. Detta kloster har troligen varit stort, ty i jorden åt östra sidan sträcka sig betydligt långa grundmurar, och man har i sednare tider påfunnit flera större källare, dem man igenfyllt. Rhyzelius berättar, att då det nuvarande stenhuset, som då nyttjades till sädesbod, 1737 omlagades, syntes tydligen af structur och gaflarne, att det förr varit ett capell. Flera murar äro i sednare tider borttagna.
4, C. St. Crucis, det heliga korsets kapell, har legat vid St. Korsgatan, som derefter ännu bär namnet, ehuru någre af okunnighet, andre för dett lättare uttalet, kalla den Sandgårdsgatan. Det har förmodligen legat till en del uti Skräddare Lindegrens gård. I hans källare synes ännu märke efter en igenmurad gång, hvilken, som det berättas, skall hafva gått under jerntorget.
5. I St. Georgii, den helige Görans, capell, har varit beläget i Backen utanför vester tull, der vägen delar sig åt Bankeberg, och åt andra landsvägen till Hunbergstullen. I Rhyzelii tid syntes der ännu rudera eller lemningar af gamla stenmurar.
Dessutom funnos här convivia sacra eller heliga gillen. Innan ännu lagar allmänt åtlyddes och den styrande makten vunnit ett mera bestämdt välde öfver den inre ordningen i landet, egde våra äldsta förfäder dylika föreningar, hvilka kallades Foster-brödralag, hvars ändamål var ett inbördes och gemensamt försvar mot öfvervåld, men urartade äfven hos dem till glädjefäster och dansgillen. De utmärkte sig visserligen med många goda reglor och iakttagelser. Ehuru de utgjorde ett stundom nyttigt och behagligt föreningsband
