att äfven bron afbrann vid den stora eldsvådan 1546. Somliga tro att gamla Stångebro gått öfver ån straxt nedom Fabr. Fogelgrens lada till den stora stenen som ligger midt öfver på andra sidan om den så kallade Walla utjord; der tyckes också en väg hafva gått upp ifrån ån, fortsättes öfver gärdet, men förmodligen gått upp till någon der då belägen gård. För öfrigt finnes här icke minsta rudera efter Brokar. På bottnen skulle åtminstone synas några stenar, ty hvem skulle upphämtat dem så väl att ej spår synts. Enhgt en charta öfver Linköpings Stads egor på norra sidan, afmätte 1639 af Johan Larsson, men renoverad vid Kongl. Landtmäteri-Contoiret och nedsänd till Landsh. Baron Knut Posse, finnes Stångebro utsatt der Spången än i dag går öfver vid Nyqvarn. Vägen har sedermera gått öfver Åby och Mörtlösa egor, der man ännu i senare tider funnit stengator der vägen strukit fram. — Rådman Frökenberg, som samlat många gamla handlingar om staden, har sjelfva concept-chartan, der bron tydligen är utsatt, så att detta icke kan dragas i tvifvelsmål. — När gamla bron refs, som ej gerna kunde ske förr än den nya 1655 blef färdig, hafva först derefter qvarnen, som i sednare tider stått vid Nyqvarn, blifvit byggd på de gamla brokaren, ty på 1639 års charta synes icke tecken till qvarn eller smedja. Också gifver namnet Nyqvarn tillkänna att den tillkommit senare än den gamla qvarnen, som legat från urminnes tider ungefär der den nu ligger. Här ligga ännu brokaren qvar, hvaraf några bestämdt utvisa underlagen för en stor bro. Här var också vattnet lågare, och stället tjenligare till bro. Här synes på andra sidan ännu en ganska bred väg, som varit utgräfd. Här finnes också tydliga spår att bron gått öfver på detta ställe.
