Sida:Tollstorp 1834.djvu/130

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
123

erfordra flera ark, så vida dessa uppgifter skulle blifva till någon nytta.

Stadens äldsta sigill föreställer ett Leijonhufvud en face, med omskrift: Sigillum Civitatis Lincopensis. Förmodligen har det från början varit någon Konung eller utmärkt mäktig mans, eller ock ett Helgons ansigte. Biskop Petrus Thyrgilli hade ett Leijonhufvud i sitt vapen. Som han var Magni Smeks Canceller, och sedan blef Erkebiskop, är det väl möjligt att staden då, vid pass 1350, tagit hans vapen till sitt egna Stads-Sigill för att visa honom uppmärksamhet.


Stadens geografiska läge är 58 gr. 24 m. 10 sec. nordlig latitud, och 33 gr. 16 min. 9 sec. longitud, öster om Ferrö Meridian. Afståndet från Stockholm 21+14, Norrköping och Söderköping 4, fr. Wadstena 4+12, fr. Skeniage 3, fr. Motala 4+12 mil. — Staden håller i längd 1800, i bredd 700 alnar och i vidd 96 T:ld. — Räknas till tredje klassen bland rikets städer och har vid Riksdagar N:o 21.



Publika Byggnader.

Slottet byggdes med fasta murar till säkerhet och försvar om så påfordrades mellan 1470 och 1500 af Bisk. Henr. Tidemanni. Det beboddes endast af honom och Brasken, ty Gadden gjorde aldrig tjenst. Efter Westerås Recess blef det förklaradt för ett Kungligt Hus. K. Gustaf I och hans Söner uppehöllo sig der, då de i ärender besökte orten, som kan ses af de många bref derifrån utfärdades. K. Johan III lät ansenligt