reparation, och några förändringar äro gjorde. Landsherrn bebor andra våningen på vestra sidan, och den undra innehåller Embetsrum, jemte Lagmanssalen. Den södra utgör för det mesta Slottshäcktet.
Biskopshuset byggdes år 1734; sedan reformationen begagnade Biskoparne de förfallna husen efter det afbrända Franciscaner-Klostret, och man kan icke utan skäl säga att de bodde bland skröpliga ruiner, efter det fordna andliga munkväsendet. Genom nya reparationer är denna lokal förskönad till ett ganska elegant boställe. En af Klosterbyggnaderna står dock, fast något förändrad qvar. Det berättas att vid Biskopshusets byggande passerade några utländska Astronomer genom Linköping. Enligt deras mätning skall detta vara den enda byggnad som ligger accurat i öster och vester, hvilket icke inträffar med kyrkorna.
Rådhuset. Det är anmärkningsvärdt att
man icke känner hvar det gamla Rådhuset legat,
då man likväl kan uppgifva namn på Borgmästare
nära hela hundrade åren förut utan att någon
handling upplyst hvar Magistraten hållit sina
sessioner. Då de andlige hade sina egna publika
anstalter, är det sannolikt att domaremakten äfven
ägt sådane. Då staden brann 1546, anvisade
Gustaf I Magistraten Helge Ands Capell till Domsäte
intill dess de funno råd att upptaga det afbrända
Rådhuset, hvars läge ingenstädes omtalas, men
hvars tillvarelse före branden derigenom bevisas.
Helge-Ands Capell låg på torget midt för Handl.
Berggren och Gästgifvaregården, så nära att
endast gatubredd var deremellan, men motsvarade
likväl ej i längd ej mer än hälften af hvardera
