häraf framställdes det project att Borgerskapet och församlingarne skulle gemensamt köpa Hertzmanska huset. Härom uppstod en förfärlig tvist. Pluraliteten var helt och hållet emot det, men parterna sins emellan förfäktade sina idéer med all ifver, skymfande hvarandra rätt bittert, till och med i tryckte smädliga skrifter. Då hade Borgerskapet en beqväm Rådstuga, så väl för alla nödiga rum som boställe for Borgmästaren. Då varande Borgm. Björkman var mycket emot detta förslag och erbjöd sig till och med att flytta från Rådstugan i fall det kunde lända Borgerskapet till nytta, — ty J skolen snart ångra Er, sade han, men der funnos några stortalare bland motpartiet, hvaribland afl. Snörmakaren Thorling var högst verksam att så väl genom sin röst offentligt som genom hemligt öfvertalande pådrifva saken, att den efter mycket gräl blef antagen. Det nya huset köptes. Kort derefter uppstod process om myntet, som dock så slutades, att det skulle betalas i banco efter dåvarande cours som då lärer gjort 12000 R:dr R:gs. Rådstugan såldes för 4000 R:dr Rgs, och Domprostegården för 1000 R:dr Rgs. De förra reparerades snart och står nu på säker grund; den sednare som eges af Byggmästare Hogner, är redan i godt stånd för mångfalldigt mindre än det uppgjorda förslaget. Det synes som den sednare handeln varit beräknad till Domprosten Dubbs fördel, som köpte det, men då man besinnar att han eftergaf hyran för det nya bostället 200 R:dr årligen under åtta års tid, hvilken användes till köpeskillingen, så synes icke något att anmärka deremot. Hvad var följden? Jo! Gymnasium vann väl vid bytet, men både Domprosten och Magistraten förlorade — och ganska kännbart. Medlersta våningen och ena Souteränen tillföll
