Sida:Tollstorp 1834.djvu/152

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
145

Ofvanstående äro de inkomster som inflöto 1832. Somliga äro icke lika hvarje år, utan kunna vara högre och äfven något lägre, hvilket dock efter medii beräkningen icke kan blifva särdeles betydligt. Som nu lönförhöjningen redan är definitift afgjord måste man vara betänkt på någon utväg att ersätta bristen, då man af förutstående inser att lönestaten öfverskjuter de påräknade inkomsterna med nära 400 R:dr.

Således har Borgerskapet snart att vänta en ny taxering, som är oundviklig. Visserligen tålde en och annan af ofvanstäende skatter någon förhöjning, men huru detta skall tillgå blir en benig fråga. I alla fall blir det just ej betydligt; Linköping har så många förmoner mot andra städer att en sådan tillökning i skatten ej kan blifva många svårigheter underkastad när man vill.

Stads-Cassans behållning utgjorde vid sista bokslutet 4124 R:dr 2 rst. B:ko, men den är blott skenbar, ty deruti ingå ecclesiastik- och fattigförsörjningarnes Cassor, så att, när de fråndragas, utgör Borgerskapets egna och egentliga andel deruti ej stort öfver 1000 R:dr B:ko.

År 1833 befants i Linköping

23 Handlande, som i Bevillning tillsammans erlade R:dr B:ko 541: 12.
Handtverkare:

3 Bleckslagare. 5 Bokbindare. 2 Byggmästare. 1 Karduansmakare. 7
Garfvare. 3 Glasmästare. 4 Guldsmeder. 2 Gördelmakare. 5 Handskmakare. 5

10.