165
läsas verserna upp under stort jubel. Kvicka verser och mindre kvicka verser, allt mottas med samma barnsliga förtjusning. Det frasar av papper och krasar av krossade stora lacksigill. Den ena julklappen efter den andra dras fram. De nyutkomna böckerna dominera bland sagböcker, leksaker och julens tusen lustiga lapprin.
Glädjeutbrott och omfamningar! Skratt och utrop!
Birgit skjuter oupphörligt av en korkpistol i mitt öra och skrattar uppsluppet, och kusin Phille halvt ligger över bordet för att försöka läsa verserna på samma gång som Pa.
Sista julklappen! Papper ligger på golvet! Och papper ligger på bordet! Och när vi hunnit röja undan alltsammans, sätts den vita risgrynsgröten fram, och fastän ingen av oss har lust att äta, måste vi ändå för att se vem som får mandeln och först blir gift. Morbror John får mandeln, men eftersom han redan är gift, betyder det bara lycka för nästkommande år. Birgit halvsover med skeden mot kinden, och jag själv är inte mindre sömnig, och gröten fastnar mig i halsen.
Lastade med paket gå vi hem. Tant Eleonora är gladare, än jag någonsin sett henne
