Den här sidan har korrekturlästs
Hvad syr du? Är det lyckans bröllopskläder,
är det dess svepning? Månn’ du själf det vet.
Din flit är lik en moders, som sig gläder,
men i din blick är sorgens hemlighet.
Och kvällen går. Jag ser hur tankar glida
som lätta skyar öfver dina drag.
Jag ser hur dagrarna med skuggor strida,
jag följer hvarje skiftning, än så svag.
Och medan så du tysta tankar tänker,
en flyktig stund förgäter du din söm.
Din hand sig sakta ned i skötet sänker,
— och då om hvila drömmer jag en dröm.
Mig tycks att alla steg därute stanna,
att alla trötta händer sjunka ned,
att vecken slätas ut på hvarje panna,
att stillhet sänker sig på hvarje led.
Från trötta ryggar lyftas arbetsoken,
från böjda sinnen lyftas bittra ord,
— 79 —
