— 21 —
— Det var ju eftermiddag, men jag minns, att lampskenet föll på mitt ansikte.
— Jag kan väl tro det. Märkte ni händelsevis en tavla, som hängde på väggen över professorns huvud?
— Det är inte mycket som undgår mig, mr Holmes. Jag har nog tagit lärdom av er. Ja, jag såg tavlan — en ung kvinna med huvudet mot händerna och snedt kikande på en.
— Den tavlan var av Jean Baptiste Greuze.
Inspektören försökte se intresserad ut.
— Jean Baptiste Greuze, fortfor Holmes, i det han sammanförde båda händernas fingerspetsar och lutade sig tillbaka i stolen, var en fransk konstnär, vars glansperiod låg mellan åren 1750 och 1800. Jag syftar naturligtvis på hans bana som målare. Den moderna kritiken har mer än bekräftat den höga tanke som hans samtid bildat sig om honom.
Inspektören började se litet förströdd ut.
— Vore det inte bättre — —, sade han.
— Det är just det vi göra, inföll Holmes. Allt det jag säger har ett mycket direkt och betydelsefullt sammanhang med vad ni nyss kallade Birlstonemysteriet. Faktiskt skulle det i en viss mening kunna kallas dess medelpunkt.
Mac Donald log svagt och gav mig en bönfallande blick.
— Era tankar röra sig så snabbt, mr Hol-
