Sida:Trollsländan som förlovad 1925.djvu/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Därifrån är det ju bara en bit till Oron, där Valentine och Helene är.

Doktorinnan lade ned kniv och gaffel och såg med förargad min på sin företagsamma lilla dotter. Du måste tänka dig för, innan du talar, Hilde, sade hon. Kasta en blick på kartan och fråga dig sedan, om det är möjligt att härifrån företa en tripp till Genèvesjön. Ibland pratar du verkligen som ett litet barn. Och så tänker du naturligtvis inte alls på, vad det kostar.

— Men mamma, är vi inte rika?

— Nej, visst inte. Om farbror inte kommit mig så vänligt till hjälp, hade jag inte kunnat kosta på mig denna andra vinter i södern. Vi måste vara så sparsamma som möjligt för att kunna reda oss.

— Det också! tänkte Hilde och fann det ännu dystrare i det härliga Gardone.

Följande morgon steg hon upp mycket tidigt och smög sig ut till värdinnan och meddelade henne, att hon ämnade företa en promenad; ville hon vara snäll och gå in, för den händelse alt mamma skulle ringa oväntat tidigt? Det lovade den vänliga italienskan, och Hilde begav sig av.

Det var första gången, hon var ute ensam, och hon erfor en oemotståndlig frihetsträngtan. Klockan var nu sex, mamma steg inte upp förrän klockan åtta, alltså hade hon två timmar på sig. Hon såg sig ivrigt omkring. Vart skulle hon gå? Gardone Riviera ligger vid Gardasjöns västra strand och har femtonhundra invånare, som bo i åtta skilda byar. Dessa ligga kringströdda i Salobukten på bergssluttningen, och man kan gå dit eller färdas dit i båt. Vad det måtte vara härligt att färdas över sjön! tänkte Hilde. Hon skyndade fram till de stora hotellen, nedanför vilka roddbåtarna lågo, och blev till sist ense om priset med en av båtkarlarna. Hon förstod endast helt obetydligt italienska, men redde sig med franska och spanska och steg helt själaglad ned i båten för att fara över till Fasano. Vad det var härligt denna vackra morgon ute på sjön! Hon gav icke akt på de hotande moln, som