Sida:Tusen och en natt (1854, band 1-3).djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
95

upp huden med knifven och kryp fram; så skall fogeln flyga sin väg. Så snart fogeln är borta, skall du stå upp och vandra en half dagsresa; då skall du framför dig bli varse ett högt palats, belagdt med rödaste guld och pryddt med ädla stenar, rubiner, smaragder o. s. v.; om du träder in deri, skall detsamma vederfaras dig som redan vederfarits oss, ty vårt inträdande i detta palats blef orsaken till vår blindhet; men om någon af oss skulle för dig berätta allt det, som händt honom, skulle hans berättelse bli dig alltför lång att afhöra.

De insydde mig nu i huden och begåfvo sig tillbaka till sitt palats. Kort efteråt kom en ofantligt stor hvit fogel, som grep mig och flög bort med mig samt släppte mig ned på berget, hvarefter jag sprättade upp huden och kröp fram, då fogeln flög sin kos, så snart han blifvit mig varse. Jag steg skyndsamligen upp och vandrade framåt mot palatset, hvilket jag fann sådant de beskrifvit det för mig. När jag inträdt deri, varseblef jag vid öfra ändan af en stor sal fyrtio jungfrur, sköna som lika många månar och praktfullt klädda, hvilka, så snart de blifvit mig varse, utropade: välkommen, välkommen, du, vår herre och beherrskare! En hel månad hafva vi väntat dig. Lofvad vare Gud, som välsignat oss med en, hvilken är oss värdig och hvilken vi äro värdiga! — Sedan de helsat mig med dessa ord, läto de mig sitta ned på en dyna och sade: du är ifrån denna dag vår beberrskare och vår furste, och vi äro dina tjenarinnor, som i allt stå under din lydnad. De ställde derefter för mig åtskilliga förfriskningar, och när jag ätit och druckit, satte de sig ned och samtalade med mig, som kände mig glad och lycklig. Så tjusande voro dessa jungfrur, att till och med en helig man, om han sett dem, gerna skulle gått in på att vara deras tjenare och att uträtta allt hvad de kunnat begära af honom. När natten nalkades, samlade de sig alla omkring mig och ställde framför mig ett bord, belastadt med friska och torkade frukter samt andra läckerheter, hvilka ingen tunga kan beskrifva, tillika med vin; en af dem började sjunga, medan en annan knäppte på luta. Vinpokalerna gjorde sin rund mellan oss, och glädjen fyllde mitt hjerta till den grad, att alla jordiska bekymmer utplånades derur, och att jag utropade: detta är i sanning ett lif, rikt på njutningar! I detta tillstånd af lycksalighet förblef jag ända till midnatten, då jungfrurna upprepade hvad de sagt om sin benägenhet att uppfylla alla mina önskningar samt bönföllo, att jag måtte utöfva mina rättigheter såsom deras herre; jag begagnade derföre den rätt, som lagen medgifver en herre