112
genom att döda min fiende. Jag, som sett hvad hennes systrar gjort emot henne, beslöt att utkräfva hämd af dem och förvandlade dem derföre till två tikar, ehuru jag hellre skulle önskat döda dem, så mycket befarade jag, att de skulle göra henne ondt. Men om du, de Rättroendes Beherrskare, önskar förtrollningens upplösning, så skall jag återställa dem till deras menskliga skepnad, såsom en ynnest åt dig och åt henne, ty jag är sjelf en af de sanna rättroende. — Gör det! — sade khalifen. — Sedan skola vi närmare sysselsätta oss med den af de tre systrarna, som blifvit slagen, och undersöka hennes sak; och, i fall hon befinnes hafva talat sanning, skall jag utkräfva hämd på honom, som tillfogat henne ondt. Anden svarade: o de Rättroendes Beherrskare, jag skall leda dig på spåren efter honom, som handlat så emot henne och tillfogat henne ondt samt tagit hennes egendom; han är din närmaste anhörige. Derefter fattade hon en skål med vatten, uttalade hemlighetsfulla ord deröfver, stänkte af vattnet på de bägge tikarnas hufvuden och sade: blifven återställda till er ursprungliga menskliga skepnad igen! — hvarpå de åter blefvo två unga qvinnor. — Upphöjd vare deras Skapares fullkomlighet! — När detta var uträttadt, sade anden: de Rättroendes Beherrskare höre mig: han, som slog jungfrun, är din son El-Emin, som hört talas om hennes skönhet och behag, — och hon berättade nu utförligt allt, som hade händt. Den förvånade khalifen utropade: prisad vare Gud för att de bägge tikarna blifvit förvandlade till menniskor igen, och för att detta skedde genom min mellankomst! — Genast derefter kallade han inför sig sin son El-Emin och tillsporde honom om hans gemål; och han berättade sanna förhållandet för khalifen. Då sände denne efter kadi med vittnen, och den första systern samt hennes systrar, hvilka varit förvandlade till tikar, förmälde han med de tre tiggarne, som berättat, att de voro konungar; och dem upphöjde han till höga herrar vid sitt hof, försåg dem med allt hvad de behöfde och anvisade dem boningsrum uti palatset i Baghdad. Den af systrarna, som hade blifvit slagen, återlemnade han till sin son El-Emin, öfverhopade henne med rikedomar och befallde, att hennes hus skulle återuppbyggas skönare än förut. Upphandlerskan tog han slutligen till sin egen gemål; han gaf henne genast tillträde till sitt sofrum och bestämde nästföljande dag ett särskildt hus för henne och hennes uppvaktning af slafvinnor. Han anslog derjemte åt henne en årlig summa och byggde framdeles ett palats för hennes räkning.
