Sida:Tusen och en natt (1854, band 1-3).djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
42
BERÄTTELSEN

Om du återvänder, återvända vi; om du kommer, komma vi; och om du går bort, så göra i sanning vi detsamma.

Derefter stötte jungfrun omkull stekpannan och aflägsnade sig samma väg som hon kommit, och väggen slöt sig återigen. Kokerskan kom nu åter till sans och såg, att de fyra fiskarne voro brända till kol, och hon utropade: i hans första sammandrabbning blef hans staf bruten! När hon nu satt och gjorde sig sjelf förebråelser, blef hon varse veziren, som stod bredvid henne; och han sade till henne: sätt fram fiskarna åt sultanen! Men hon grät och underrättade honom om det, som händt.

Veziren blef utom sig af förvåning öfver hennes berättelse och utropade: detta är i sanning underbart! Han sände efter fiskaren, och när denne kommit, sade han till honom: fiskare, du måste skaffa oss fyra sådana fiskar, som du förut lemnat oss. Fiskaren begaf sig till sjön och lade ut sitt nät samt fann deri fyra fiskar likasom förut; han bar dem till veziren, som lemnade dem åt kokerskan och sade till denna: statt upp och stek dem i min närvaro, på det jag måtte med egna ögon se hvad som skall inträffa! Kokerskan gjorde i ordning fiskarna och lade dem i stekpannan. Der hade de legat blott en liten stund, då muren remnade, och jungfrun visade sig, klädd såsom förut samt hållande käppen i sin hand; hon stötte med ändan deraf i stekpannan och frågade: fiskar, fiskar, ären j trogna ert gamla löfte? Fiskarne lyfte upp sina hufvuden och svarade som förut, hvarefter jungfrun kastade stekpannan öfver ända med sin käpp och återvände samma vag hon kommit, medan väggen slöt sig återigen.

Då sade veziren: detta är en tilldragelse, som icke kan hållas hemlig för konungen, — och han begaf sig till denne och underrättade honom om det, som händt i hans närvaro, hvarpå konungen sade: detta måste jag se med mina egna ögon. Han sände derföre efter fiskaren och befallde honom att anskaffa fyra fiskar, lika med de förra, men förunnade honom tre dagars tid dertill. Fiskaren begaf sig till sjön och förde derifrån de fyra fiskarna till konungen, som åter befallde, att fyrahundrade guldstycken skulle gifvas åt honom, hvarefter han vände sig till veziren och sade: stek du sjelf fiskarna här i min närvaro! Veziren svarade: jag hör och lyder. Han hemtade stekpannan, rensade fiskarna och lade dem deri; men så snart han vändt dem, remnade muren, och derur framkom en Neger, stor som en tjur eller en af folket Ad; han hade i sin hand