Sida:Unga kvinnor del 2 1919.djvu/80

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
236
LOUISA M. ALCOTT

eller bon jour som Hattie King gör. Ärmarna i min blå klänning voro alldeles utslitna och Margret har satt i ett par nya men de äro nu blåare än klänningen. jag känner mig illa till mods men klagar inte, bär mina olyckor väl men jag skulle så gärna vilja att Elsa satt lite mer stärkelse i mina förkläden och få äta vetebullar för var dag. Kan hon inte göra det? Margret säger att min kommentering och stavning är rysligt dåliga och det gör mig riktigt lessen men jag har så mycket att göra så jag kan inte stanna. Adjö, jag skickar hela lass med smekningar till pappa.

Din ömma dotter
Amy March

»Min kära fru March!

Jag går nu att skriva några rader för att säga att vi må riktigt präktigt. Flickorna äro snälla och svärma omkring just som små arbetsbin. Mamsell Margret artar sig till att bli en riktigt bra hushållerska; hon är mycket road av det och rappt går det för henne, skall jag ha äran säga. Hanna knogar på med besked, men hon ger sig ibland inte tid att fundera över ett och annat och de blir därför lite svårt att veta var man har henne. I måndags tvättade hon en hel balja orena kläder som ingenting, men hon stärkte dem innan de voro riktigt urvridna och blånade den gula kalikåklänningen så jag trodde jag skulle kikna. Betty är den raraste av de små gudsänglarna och är en riktig hjälp för mig, för hon är så fortfärdig av sig och så kan man lita på henne också. Hon ska lära sig allting och går till torget med, fast hon är för lite gammal till det; jag hjälper henne att föra bok över vad vi ger ut till hushållet och det går för märkvärdigt bra för henne, och jag får säga frun vi hushålla rätt bra, tycker jag. Efter er befallning ger jag dem inte kaffe mer än en gång i veckan och ger dem tarvlig, men sund mat. Amy mår bäst, då hon får latas lite, ha sina