om uppriktigheten av ditt beslut, sedan det börjat bära frukt. Fortsätt med tålamod och energi på denna väg och var alltid förvissad om, att ingen tar ömmare del i ditt strävande än din tillgivna
— Det gör mig gott! Detta är värt många tunnor guld och lika många beröm! Ack, mamma, jag skall försöka! Jag skall bli allt bättre och bättre och inte ge upp hoppet, då jag har dig som hjälper mig.
Läggande ned huvudet på sina armar, fuktade Hanna sin lilla roman med några glädjetårar, ty hon hade trott att ingen märkt och uppskattat hennes bemödanden att bli god, och det bevis hon nu fått om motsatsen var dubbelt dyrbart, dubbelt uppmuntrande, därför att det kom oväntat och från den på vars bifall hon satte högsta värdet. Kännande sig starkare nu än någonsin förut att möta och övervinna sin Apollyon, fäste hon med en knappnål brevet innanför sin klänning såsom en sköld och ett varningstecken att hon ej skulle bli anfallen oförvarandes och gick att bryta sitt andra brev, fullkomligt rustad att mottaga vare sig goda eller dåliga nyheter. Med stor och brådskande stil skrev Laurie:
- »Snälla Hanna!
Några gossar och flickor från England komma och hälsa på mig i morgon, och då skola vi ha riktigt roligt. Om vädret blir vackert, har jag tänkt slå upp mitt tält på Långängen, dit vi ro och äta frukost och spela krocket, och så skola vi på zigenarmaner leva lägerliv och ha en stor eld och allt annat roligt vi kunna hitta på. De äro mycket hyggliga och tycka om sådant där. Brooke följer med för att hålla gossarna i styr, och Kate Vaughan skall spela förkläde åt flickorna. Var snälla och kom allesammans; Betty släpper jag inte på några villkor och ingen skall vara obeskedlig mot henne. Tänk inte på att taga matsäck
