102
utländska resor och samtidiga inspektorat öfver flera andra nationer bröto nog kontinuiteten i hans ledning, och han lämnade inspektoratet redan efter 6 år. Tullberg är onekligen den af denna tids inspektores, som bäst kunnat uppbära de stolta traditionerna från svunna dagar. Hans icke minst genom allmänna sången förmedlade förbindelser med studentvärlden, hans lyckliga talargåfva och vinnande hjärtliga sätt gjorde honom synnerligen skickad till en inspektörs gärning. I nationslifvet deltog han flitigt och verksamt, och det är O. F. Tullberg, som ger upplänningarna deras första nationssång. Texten är af J. Nybom, men Tullberg har gjort musiken. Orden må här meddelas, om icke annat så till de äldre landsmännens tjänst, hvilka ofta sjungit den på vägen till torget om valborgsmässoaftonen.
»Uppsvearnes tåg går med makt och med ära
framåt i de heliga minnenas stad
och fädernas färger hvar yngling ses bära
så ridderligt stolt och så fri och så glad.
Där borta i bergen står än i sin blomma
det goda, det pröfvade uppländska järn,
och syns en sarmat öfver vågorna komma,
det lånar sig gärna till vapen och värn,
Barbar, du främling, träd ej för när
de hårda, de vilda Roslagsskär.
Vänd om, fly dödens okufvade makt,
ty på stranden går landets ungdom på vakt.»[1]
En senare tids räddhåga för de stora orden har utbytt denna första nationssång mot en i formellt afseende vida enklare och i musikaliskt hänseende säkerligen mera
- ↑ Innan denna sång blef nationens egendom, sjöngs Tegnérs »Sitter i högen högättad höfding».
