204
var landshöfding Bråkenhielm, och det nu anförda kan kanske tjäna som ett litet bidrag till hans karaktäristik. I början på året 1898 kallas han till hedersledamot af Uplands nation, och på nationsfesten den 21 maj samma år är Bråkenhielm första gången vår gäst. Den aftonens minne bör icke glömmas.
Det hade varit landskap på kvällen, och till den sedvanliga sexan infinner sig Bråkenhielm. Timmarna flyga hastigt hän, och när tolfslaget förklingat, måste landshöfdingen bryta upp. Vagnen stod redan vid dörren och väntade.
Å nationens vägnar anhöll då dess förste kurator, D. Blomqvist, att herr landshöfdingen måtte skicka hem vagnen och stanna kvar ytterligare en stund, hvilket också skedde. Men på ett villkor, att festen fortsatte till kl. 4. Det var åtskilliga andra hedersledamöter med, bland dem gamle rektor Floderus. När klockan blef fyra, skulle han ledsagas hem på sedvanligt sätt af nationen med fanan i spetsen. Tidiga morgonvandrare, som kommo gatan fram, fingo se en underlig syn. I spetsen för upplänningarnes tåg går ingen mindre än länets åldrige höfding med nationsfanan. Han ville prompt bära den, och han gjorde det — utan bantler — på sina starka armar, ett kraftprof äfven för en icke gammal man som han.
En sval morgonvind blåste och fyllde de mjuka vecken i fanans duk, medan nationssången och »Sjung om studentens» ekade mellan husen. Nyvakna omornade borgare, som tittade fram bakom gardinen, kunde inte tro sina ögon, och bönderna, som säfligt kommo körande in från landet, sneglade försiktigt åt det sällsamma tåget. Sedan »Muffe» blifvit vederbörligen afhurrad vid sin port, fortsattes tåget upp till Slottsbacken. I den nyanlagda trädgården där uppe på slottets sida fortsattes sedan nachspielet ännu några timmar med Bråkenhielm som
