1850 och 1859 falla kolerans förfärliga år, och den förmodan ligger nära till hands, att den hemska farsoten slog sina offer äfven hland Uplands nations medlemmar. Den nuvarande grafven, hvari åtta landsmän hvila, inköptes i början på 1870-talet. Först denna sista grafplats har fått minnesstenen, som bevarar deras namn åt eftervärlden. Första gången tanken på en grafsten föres fram inom nationen är den 29 september 1883 af en landsman, Alfred Thorsén. Han yrkar på, att medel nr nationens kassor anvisas till anskaffande af en grafvård. Han tror sig också veta, att Singö marmorbrott i Roslagen icke skulle vara ohågadt att rent af skänka en sådan sten till Uplands nation.
Så gick det emellertid inte. Och på decemberlandskapet samma år beslutas om utfärdande af subskriptionslistor för grafvårdsmedlens anskaffande. Om dessa listors slutliga öde veta vi ingenting, osäkert är om de någonsin kommo ut. Frågan ställes nu på framtiden. Först år 1902 löstes den genom en högst egendomlig tillfällighet, vågar man säga. Listor hade under året 1896 cirkulerat bland landsmännen, men ännu felades cirka 250 kronor i den erforderliga summan. Beloppet synes efter våra förhållanden relativt obetydligt, men man må
