Hoppa till innehållet

Sida:Uplands nation 1800-1914.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

236

pärlestänk i ett tal, som länge skall lelva i uppländska stu­denters minne, men som tyvärr, likt många af Hwassers bästa improvisationer, skall försvinna med den genera­tion, som hörde det.

Sedan konstnärernas löften än ytterligare i skriftliga erbjudande fixerats, började penninginsamlingen för den vackra tankens realiserande. Den summa, som erfordrades, belöpte sig till cirka 7,000 kronor. Mer än en gång såg det nog så hopplöst ut att bringa ihop den erforderliga summan, men genom förste kurators, Ivar H. R. Widegren, energiska och hängifna arbete för saken nådde man slutligen fram till det efterlängtade målet. Det förtjänar omnämnas, att grundplåten skänktes af nationens i år aflidne hedersledamot, friherre Carl de Geer af Leufsta. Till förmån för samma sak höll också Knut Nyblom en soaré på Norrlands nation den 10 november 1912. På många håll mötte nationen en enastående frikostighet, och den bevarar de ädla gifvarnes namn i tack­sam hågkomst. Insamlingen till förmån för Milles »Vingarna» bedrefs parallellt med insamlingen bland landsmännen till förmån för Eldhs »Mor».

Så började arbetet med afgjutningen, och den 17 maj 1913 ägde den högtidliga aftäckningen rum å nationens gård. Nationens hedersledamot, grefve Eugéne Lewenhaupt, öfverlämnade därvid med ett stämningsfullt tal å gifvar­nes vägnar konstverken till Uplands nation, i hvars namn förste kurator, Ivar H. R. Widegren, frambar tacket för gåfvan. Efter aftäckningen intogs en subskriberad frukostmiddag å nationssalen, vid hvilken nationen hade glädjen att som sina gäster se närvarande hedersle­damöter och äldre landsmän samt universitetets rektor och prorektor.

Konstverken där nere på gården kräfde snart en vär­digare inramning, än hvad det gamla spjälstaketet erbjöd,