58
hans vård. Crusenstolpe, som i förhållande till Hwasser icke gärna lämnar något oförsökt att ställa allt på hufvudet, vänder detta därhän, all Hwasser trodde sig i hvarje ung student kunna fostra ett snille. Åt så naiva förhoppningar kunde helt visst aldrig en man som Hwasser hängifva sig, men hvad han hoppades och ville, det var att af sina unga landsmän fostra själfständigt lefvande människor. Därför skulle så långt möjligt kryckorna, hvarpå de alltför länge stödt sig, kastas bort. Det var för detta nya bildningsideal, etiskt i lika hög grad som vetenskapligt, Hwasser kämpade äfven på den mera sammanträngda skådebana, som var Uplands nation. Häruti ligger hans speciella insats i vår nations lif. På denna punkt var ju Hwasser en man långt framom sin tid och helt visst syntes det nya förslaget många äldre landsmän väl radikalt. Det blef också hårda debatter, innan Hwassers program segrade den 5 oktober 1831. Därmed är nationsexaminas roll utspelad inom Uplands nation. Huru det Hwasserska programmet också på andra punkter segrade, skola vi i det efterföljande se. Det kan icke hjälpas, att i skildringen af denna nations lif Hwassers bild gång på gång kommer att stå i förgrunden. Men det var under exceptionella förhållanden vår nation då lefde. Aldrig torde landsmännen så enigt slutit upp kring sin inspektor som under den Hwasserska tiden. Det är icke den patriarkaliska idyllen från Johan Winboms dagar, som ju vid en jämförelse med denna tids målmedvetna och energiska nationsarbete, gärna får ett drag af maklighet och ro öfver sig. Här är snarare en skara unga stridsmän, som under en skicklig generals ledning hålla på att eröfra ett stycke af framtidens land. Först nu framstår Uplands nation för betraktaren som en fast byggd enhetlig skapelse, och på denna skapelse har Hwasser satt sin starka viljas särmärke. Man är icke
