personer Smeden Söderström, Snickaren Carl Wigandt, Bleckslagaren Wadner, Johannes Larsson på förstaden och Sadelmakaren Carlsson.
Den utaf åtskilliga bland de tilltalade framställda begäran om tillstånd att få besöka sina hustrur finner Rådhus-Rätten sig icke kunna till pröfning upptaga, utan hänvisar bemälte tilltalade att hos Konungens Befallningshafvande i Länet derom anhängiggöra och fullfölja ansökningen efter befogenhet.
År och dag som ofvan.
In fidem
Fr. Öqvist.
Den 20 November 1855.
Närvarande:
| Borgmästaren Herr Assessorn G. F. Asker, | ||
| Rådmannen | Herr | G. Kahnberg; |
| ” | ” | A. G. Rudling; |
| ” | ” | C. Seipel och |
| ” | ” | A. Elfström. |
Undertecknad förordnades föra protokollet.
Rådhus-Rätten företog åter till handläggning den ransakning, som i protokollet för den 16 dennes under N:o 15 sednast förevarit, angående Arbetskarlarne Carl Gustaf Abrahamsson eller Carlsson och Carl Petersson m. fl. häktade samt på fri fot varande förre Brandvaktskarlen August Berg och Snickaregesällen Johan Magnus Nyström m. fl., alla ställde under åtal af Stadsfiskalen A. F. Strömberg för delaktighet i de under den 25 och 26 nästl. September här i staden förefallne upproriske och våldsamme uppträden; och blefvo härvid, i närvaro af Justitiæ-Kanslers-Embetets ombud, Herr Advokatfiskalen A. Svalander samt Åklagaren, de häktade för Rätten inställde, med undantag af Faktorismeden Lundström, som anmäldes fortfarande vara sjuk; hvarjemte öfrige i målet tilltalade personligen sig infunno.
Åklagaren tillkännagaf, att Hamndrängen Daniel Andersson på förmiddagen den 18 i denna månad uti fängelset aflidit.
Protokollet för den 2:dra dennes upplästes och lemnades utan anmärkning; hvarefter Åklagaren anhöll om vittnesförhör, dels med Fabrikören Andreas Carlsson, Handelsbetjenten Frans Sandvall, Ångbåtsbefälhafvaren Johan Fredrik Rossman, Målaregesällerne Nils Johan Andersson och Erik Johan Andersson, Målarelärlingarne Carl Ljungqvist och Henning Fredriksson jemte Bokbindarelärlingen Carl Asp, samt dels med på begäran af häktade Himmelman inkallade Bleckslagaren Gustaf Wadner, Smeden Anders Magnus Söderström och Målarelärlingen Erik August Petersson; och fingo desse, närvarande samt ojäfvige lemnade och befunne, nu företräda och aflägga vittneseden, om vigten hvaraf de påmindes och på hvilken de vid med dem anställde särskildte förhör berättade:
122:o Fabrikören Carlsson: På morgonen den 26 September iakttog vittnet ej mindre att utanför Handlanden Lindmans hus var skockad en stor, öfver de höga spannmålspriserna knotande folkmassa, ibland hvilken vittnet igenkände häktade Carl Gustaf Abrahamsson eller Carlsson, den der dock efter erhållne uppmaningar lofvade att i stillhet gå hem, än äfven att sagde folkhop vid återtåget åt vester på gatan, i närheten af Assessorn Wickboms hus, omringade vice Häradshöfdingen Frick, med hvilken samtal förehades om det uppjagade priset å potater. Då folkhopen på aftonen åter samlat sig utanför Lindmans hus, der vittnet för att bidraga till ordningens upprätthållande jemväl sig infunnit, hade vittnet fästat uppmärksamheten vid häktade Lönnegren och Gesällen Johan Lundahl, dem vittnet hörde tala om det betryck, som förorsakades af lifsmedlens dyrhet. Vid ett af de anlopp, som, medan folksamling egde rum mellan gränden vid vittnets hus och den vid kyrkan, af massan företogos i vestlig riktning, hade vittnet och Herr Kaptenen Weidenhielm stannat midt på gatan, för att se om hopen gaf rum; och ehuru anloppet skedde med sådan fart, att vittnet ej kunde igenkänna någon af de deri deltagande, hade likväl så stor öppning lemnats, att vittnet kunde bibehålla den af vittnet intagna plats. I sällskap med bemälde Herr Kapiten begaf sig vittnet åt vestra stadsdelen och, efter det vittnet vid förbigåendet af Handlanden Borgs då varande bostad sett åtskillige fönsterrutor derstädes inslagne, vidare åt vester ända till Lazarettet. Sedan Herr Hof-Rätts-Rådet von Sydow här anträffats och underrättelse erhållits, att folkhopen tågat till Häradshöfdingen Fricks egendom, fortsattes vägen dit, derunder vittnet vid genomgående af massan såg flere, som från marken upptogo stenar, men ehuru vittnet fråntog någre af desse de innehafda stenarne, varseblef dock vittnet ej någon, som vittnet kände, hvilket förhållande äfven inträffade med Smeden C. A. Wahlin och Bleckslagaren Wadner, dem vittnet under tiden råkade. Vittnet, som uppehöll sig en stund å gården till ofvanberörde egendom, iakttog, att stenar i mängd kastades mot stora byggningen, så att alla fönstren der inslogos; att häktade Himmelman innan ofoget började stod i närheten af qvarnen, och att en Målaren Thorsells lärling vid namn Jonas, hvilken förekom vittnet upprörd och andfådd, men dock ej företog något våldsamt, befann sig bland den hop, som i närheten af qvarnen kastade stenar. Vittnet, som jemväl träffades af en dylik och vid rörelse af
