Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
11 [ADL–AER]12
Adlersparre–Aëroklinoskop

Adlersparre, 1) Georg, gref., gen., f, 1760 Jämtland, deltog i Gust. IV Ad:s störtande, d. 35. Utg. tidskr. Läsn. i blandade ämnen. — Hans s. 2) Karl Aug. (pseud. Albano), förf. f. 10, d. 62. Skr.: Ungdomsdikter, Hist tidstaflor.

ad li'bitum, lat., efter behag.

ad l. in majōrem Dei gloriam, lat., »till Guds större ära»: till Guds äras förhärligande. Jesuiternas valspråk.

Ad'metos, tessal. furst., argonaut.

administr|ation, lat., förvaltning, -ator, förvaltare, -era, förvalta.

admirābel, fr., beundransvärd.

ad|mission, lat., tillträde, antagande. -mittera, gifva tillträde, -mitt'itur, »försvarligt», lägsta betyget i examen.

admonition, lat., förmaning.

ad nōtam, lat; taga a. n., lägga märke till.

Adolf af Nassau, ty. kon. fr. 1292, f. omkr. 50, afsatt 98, d. i sl. vid Göllheim s. å.

Adolf Fredrik, sv. kon. fr. 1751, f. 3/5 (14/5) 10, son af Krist. Aug. af Holstein-Gottorp, d. 12/2 71. Förmäld med Lovisa Ulrika, Fredr. d. stores syster. Vanmäktig mot den härsklystna adeln.

Adolf Johan, pfalzgrefve, Karl X:s bror, f. 1629 Stegeborg, d. där 89.

Adonāj, hebr., Herren, Guds namn.

Adōnis, gr. myt, underskön yngl., Afrodites älskl.; skämts., vacker karl.

adop|tēra, lat., upptaga i barns ställe. -tion, upptagande &c.

ador|ābel, lat., tillbedjansvärd, -ation, tillbedjan, -era, tillbedja.

Adour (dûr), fl. i s. Frankr. 335 km.

A'drastos, gr. myt, kon. i Argos, upphofsman till de 7 hjältarnes tåg mot Tebe, som han intog vid epigonernas tåg.

adress', fr., brefutanskrift, bostadsanvisning; folkombudens inför regenten framställda önskningar o. beslut, -ant, brefskrifvare. -at, br.-mottagare. -debatt, eng. parl, öfverläggn. ang. skrifvelse till regeringen, -era, ställa l. skicka ett bref till ngn, skrifva utanskrift på bref.

Adria, nordit. st. vid Po. 15,678 inv. Ford. hamn.

Adrianōpel, Edirne, hst. i prov. A. vid Maritza. 81,000 inv. Sl. 378.

Adriātiska hafvet, arm af Medelhaf. mel. Ital. o. Balkanhalfön. Vikar: Venezia, Triest, Quarnero, Fiume, Manfredonia. Utf. fl.: Ofanto, Metauro, Reno, Po, Adige, Narenta, Drin, Vojntza, Öar: Veglia, Gherso, Pago, Brazza, Lesina, Lissa, Curzola. Städer: Venezia, Chioggia, Rimini, Ancona, Barletta, Brindisi, Otranto, Triest, Pola, Fiume, Zara, Spalato, Ragusa, Cattaro, Durazzo, Avlona.

adstringerande medel, läk., smn-dragande m.: garfsyra o. garfsyrade ämnen, ergotin, järnklorid, alun. Verka blodstillande.

a dur, tonart, s. har kors (#) för c, f, g.

ad valōrem, lat., efter värdet.

Advent', lat., ankomst, den 4:e sönd. före jul, omfattande förberedelsetiden, hvarmed kristna kyrkoåret börjar.

adverb', lat., ord närmare bestämdt af andra (verb, adj., adv.)

advo|cera, lat., uppträda som advokat, gm svepskäl försvara, -kat, sakförare; a.-fiskal, kontrollerande tjänsteman i hofrätterna o. andra verk. -katyr, rättegångs utförande; svepskäls användn. vid försvar af en sak.

Æ- se E-

Æmilius Paulus (-pau-'), Luc., rom. konsul, d. Cannæ 216 f. K. Sonen slog makedon, kon. Perseus 168 f. Kr. vid Pydna, d. 160.

Æneas, gr. Aineias, gr. sag., en af forntidens berömdaste sagohjältar, besjungen i den rom. skalden Vergilius' Æneid. — Æ. Sylvius, se Pius II.

Æneīden, Æneis, hjältedikt i 12 böcker.

aër, gr., luft.

aera, lat., se era.

aëro|dynamik, gr., fys., läran om luftform, kroppars rörelse. -klinoskop, instr. för