Adamāua, centr.-afr. rike vid Binue. Omkr. 200,000 kv.km., tillh. numera Nigeria o. Kamerun. Hst. Jola, 20,000 inv.
Adamello, bergknut på Ortleralp. 3,362 m.
Adams (ädd'äms), John, pres. i Förent. stat., f. 1735 Braintree, Mass., 97/1801 pres., d. 26 Quincy. Son J. Quincy, f. 1767, 25/29 pres., d. 48.
Adamsbron, rad af öar mell. V. ind. halfön o. Ceylon.
Adamspik, se Ceylon.
adamsäpple, öfre delen af mannens struphufvud.
Adanson (adangsång'), Michel, fr. naturf. 1727/06.
Adansonia, apbrödsträdet, Malvaceæ, Senegal. Kronan 50 m. vid. Frukt af uppfrisk. smak.
a dato, lat., från denna dag.
ad calen'das græ'cas, lat., till grek. calendæ; d. v. s. (uppskjuta) till en tid, s. aldrig kommer. (Den rom. benämn, calendæ, på månadens första dag, förekommer näml. icke i grekiskan).
Add'a, bifl. till Po t. v., gmflyter Comosjön, 298 km.
Adīo, it., adjö.
Addison (ädd'isön), Jos., eng. förf., f. 1672 Milston, d. 19. Utg. med Steele tidskr. Tatler o. Spectator.
Addisons sjukdom, s. binjure.
additament, lat., tillägg.
addition, lat., det första af quattuor species, hvarigm flera tal smnläggas (adderas) till ett. A-tecken + (plus).
additionell', som tillägges.
adekvāt, lat., fullkoml. passande l. öfverensstämmande.
adel, stånd med ärftl. privil. i alla europ. stater utom i Norge o. Turkiet. I Sverige fr. omkr. 1280 (Alsnö).
Adelaide (adelēd), hst. i s. Austr., 186,066 inv.
Adelcrantz, 1) Gör. Jos., arkit., f, 1668 Sthm, d. 39, deltog i slottsbyggnaden. — Hans s. 2) Karl Fr., arkit., f. 1716 Sthm, d. 96, deltog äfven i slottsbyggn., uppfärde Adolf Fred:s kyrka o. Operahuset.
Adelsberg, by i Krain vid Karst, 3,635 inv.; A:grottan.
adelsfana, af ädlingar bestående rytteri; fick sitt namn under Vasakonungarne. Nu upplöst.
Adelsnäs, Sveriges enda baroni, beläget i Österg. l.
Aden, 1839 eng. st. i s. Arab. vid Arab. vik., 43,974 inv.
adept, se alkemi.
ad|herēra, lat., hänga vid. -hesion, kraft, hvarigm kroppar häfta vid haa med ytorna.
ad hōminem, lat., argumentum a. h., bevis, hvarigm ngn öfverbevisas på grund af sin subjektiva öfvertygelse.
adiaf'ora, gr., likgiltiga, af sedelag, hvark. på- l. förbaudna ting. I 16:e årh. ting, hvarpå ingen vikt skulle läggas i stridigh. med andra bekännelser.
Adian'tum jungfruhår, Polypodiacæ, pryd.-växt.
Adige (ad'idsche), fl. i Tyrol. o. öf. Ital., kommer fr. Reschersjön i Tyrol., utfaller i Adr. haf. vid Fossone, 380 km. l.; ty. Etsch.
Adils, kon. af Yngl.-ätten.
ad infinītum, lat., i oändlighet.
adipocire (-sīr), fr., fettvax l. likfett, tvålartadt ämne, s. bildas, då lik förruttna vid närvaro af fukt.
adjektīv, lat., egenskapsord.
adjoint (-schåä ng'), fr., medhjälpare, i Finld. ungef. detsamma som assistent.
adjungēra, lat., taga till hjälp. -junkt, lärare, prästerl. biträde.
adjutant', lat., officer, som biträder högre officer, -fågeln, se marabu.
Adlerbeth, 1) Gudm. Jöran, skald o. dram., f. 1751 Jönk., d. 18. Skr.: Cora o. Alonzo, Ingiald Illråda samt öfvers. Vergil., Horat. o. Ovid. — Hans s. 2) Jak., arkeol., f. 1785, d. 44, stiftade Göt. förbundet.
Adlercreutz, Karl Joh., gref., gen., f. 1757 Finld, störtade Gust. IV Adolf 1809, befälh. i Norge 14, d. 15 Sthm.
Adler Salvius, Joh., riksråd, f. 1590, d. 52 Sthm, diplomat und. 30-år. kriget.
