Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/104

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
199 [BLO–BLU]200
Blodkräkning—Blum

Frankr. o. Tyskl. i särsk. dammar. -kräkning, läk., härrör af blod-utgjutn. fr. magväggarna in i magen, oftast i följd af magsår. Botemedel: hvila, ispiller, isblåsa på magen. -kärl, se artärer, vener, kapillarkärl. -lus, Schizoneura lanigera Hausm., Aphidæ, zo., f. äppelträd mycket skadl. insekt, -lutsalt, kem., dubbelsalt af järncyanur l. järncyanid o. cyankalium, framställes gm smältande af kväfvehaltiga djuraffall (klöfvar, hofvar o. d.) tills. m. järn o. kolsyr. kali samt massans utkokn. m. vatten. Icke giftigt, lösl. i vatten, ej i alkohol. Anv. t. beredn. af berlinerblått, i färgerier m. m. -regn, gm infusorier o. d. rödfärgadt regn. -serum, fysiol., gulakt. vattenliknande beståndsd. af blodet, -s-hämnd, sed hos flera folkslag, att en mördads närmaste släktingar skola hämna mordet på mördaren l. hans närmaste anförvanter. Fanns äfven i Norden, -skam, incest, jur., otukt mel. personer, gm blodsband så nära besläktade, att de ej få gifta sig m. haa. -slag, se slag. -spottning, se blodhostning. -stensmalm, järnglans, min., järnoxid, stålgrå, kornig l. bladig, drages ej af magneten. Eg. v. 5,1/5,3. Sveriges viktigaste järnmalm, -stillande medel, läk., yttre: is, kallt vatten, tourniquet, kautschuksbindor, underbindn. af ådror, glödg. järn, lapis, järnklorid m. m.; inre: Secale cornutum. -störtning, se blodhostning. -svamp, läk., m. många blodkärl genomdragen kräftartad svulst. -uttömning, läk., afsiktl. förminskn. af blodmassan gm åderlåtn., koppn., blodiglar. -ådror, se vener.

Bloemfontein (blûm-), hst. i Oranje-republ. 34,000 inv.

Blois (blåā), fr. st. v. Loire. 23,789 inv. Bisk. Slott.

Blom Carlsson, Karl Gust., arkit., f. 1799 Sthm, d. 68 där. Kapellet på Nya kyrkog. i Sthm, Blasieholmskajen m. m.

Blomm'aert (-art), Ph., belg. förf., f. 1809 Gent, d. 71.

Blommér, N. J. Olsson, mål., f. 1816 Öfved, d. 53 It. Necken och Egirs döttrar, Freja, m. fl.

blommerant', fr., blomstrande, strålande.

Blomstrand, 1) And., missionär i Indien, f. 1822 Växjö, sed. 57 mission., d. 87 Lund. — Hans bror 2) Krist. Vilh., kemist, f. 1826 Växjö, prof. i Lund 62, d. där 97. Skr.: Lärob. i oorg. kemi (73) m. m.

Blondel (blångdäll'), fr. trubadur i 12:e årh. Richard Lejonhjärtas följeslagare.

blon'der, fr., ett slags skira spetsar.

blondīn, ljushårig, ljuslätt kvinna.

Blondin (blångdäng'), egentl. Jean Franç. Gravelet, fr. lindansare, f. 1824, d. 97 vid Birmingham. Gick 59 öfver Niagara.

Bloomfield (blûmfild), Rob., eng. folkskald, skomakare, f. 1766 Honington, d. 23 Schefford.

Blot-Sven (= Offer-S.), sveakon. i slutet af 1000-talet.

Blücher, Gebh. Leber. v., furste af Wahlstadt, preuss. fälth., f. 1742 Rostock, 56 i sv. tjänst, 60 i preuss. tjänst, 72 entledig., 87 ånyo i preuss. tjänst, 1803 guvern. i Münster, 07 gen.-befälh. i Pommern, 12 på Napoleons begäran entled., 13 öfverbefälh. f. preuss. trupperna i förbundshären, s. å. fältmarsk., segrade tills. m. Bülow 14 öfver Napoleon o. banade därigm f. de förbundna väg t. Paris, s. å. furste af Wahlstadt, afgjorde 15 slaget v. Waterloo, d. 19 Schlesien.

bluette (blyätt'), fr., litet kvickt teaterstycke.

Bluhme, Krist. Albr., dan. statsm., f. 1794 Köpenh., min.-pres. 52/53, 64/65, d. 66.

Blum, 1) Karl Ludw., ty. komp. o. dram., f. 1786 Berlin, d. 44 där. Skr. en mängd operetter, vådeviller m. m. — 2) Rob., ty.