Valter, dan. bibliogr. o. förf., f. 1831 Köpenh., 63/01 bibl. i kgl. bibl. där. Skr.: Niels Juel og hollænderne (71) m. m.
Brüx, Brix, st. i Böhmen, v. Biela, 645,500 inv. Fabr., brunkolsgrufvor.
Bruxelles (brysäll'), se Bryssel.
Bruyère (bryijǟr), Jean de la, fr. förf., f. 1645 Paris, d. 96 Versailles. Skr.: Les caraetéres … de ce siècle (88) m. m.
Bruzelius, 1) Magnus, hist., präst, f. 1786 Tommarp, d. 55 ss. prost i Lunds stift. Skr.: Sveriges hist. f. ungdom (17) m. m. — Hans kusin 2) Eman., boktr. o. bokförl., f. 1786 Sthm, d. 32 Upps. Utg. Bibl. des deutsch. Class. (11/21), 76 bd. — Den förstnämndes bror 3) Arvid Sture, kir., f. 1799 Tommarp, 47/58 prof. i Lund, d. 65. — Hans brorson 4) Nils Gust., fornforsk., f. 1826 Tommarp, sed. 65 rektor i Ystad, d. 95 Lund. Skr.: Allmogelifvet i Ingelstads härad etc. (76) m. m. — Hans bror 5) And. Joh., biogr., f. 1831, sed. 70 sekret, i Medicinalstyrelsen, d. 01. Skr.: Sveriges läkarehist. Ny följd (72,75) m. m. — Magn. B.s son 6) Magn. Ragnar, läkare, f. 1832 Löderup, sed. 77 prof. samt öfverläkare v. Serafimerlasarettet, d. 02. Förf.
Bryant (braj'ant), Will. Cullen, nordam. skald, f. 1794 Cummington (Mass.), fr. 26 medredakt. af »Evening Post», d. 78 Long Island. Skr. Poetical works m. m., utmärkta för mästerskap i formen.
brygd, Selache maxima, den största af alla fiskar, 10/12 m. l., hör t. hajarna, men har klen tandbeväpning, liknar t. lefnadssättet hvalarna, har sitt hemvist i n. Atl. o. Ishafvet. Fångas, dock sällan, vid Norges kust, f. sin lefver, hvaraf beredes tran.
bryggvåg, se våg.
brylå, fr., dryck af konjak m. tillsats af socker o. kryddor.
Brynhild, Sigurd Fafnesbanes maka o. mor t. Åslög (se d. o.).
brynja, ungefär = pansarskjorta. Jfr harnesk.
bryologī, gr., läran om mossorna.
bryozōer, gr., se mossdjur.
brysk, fr., tvär, het, grof.
Bryssel, Bruxelles, hst. i Belgien, v. Senne, 199,696 inv., tills. m. de 11 förstäd, omkr. 675,700. Kanaler, gotisk katedral, palats, univers., mål.-akad., museum, konservat., bildh.-skola, bibl., observat., bot. o. zo. trädg., militärskola. Spetsfabr. m. m. Hst. 1831.
bryssel|kål, bladkål med egendoml. fin smak. -matta, ett slags dyrbar matta af fin ull. -spets, belg. fina spetsar med botten af maskor.
Bråborg, ford. kungsgård o. slott v. Bråviken.
bråck, Hernia, läk., kallas, när ngn af inälfvorna, vanligtv. en tarm o. oment, tränger ut o. bildar en knöl i kroppens yttre delar, företrädesvis lårvecket (lårbråck), nafveln (nafvelbråck) l. ljumsken samt därifrån i yttre könsdelarna (ljumskbråck). Orsaker: medfödd svaghet i bråcktrakterna, inre tryck, yttre våld m. m. Botemedel: bråckets tillbakaförande o. begagnande af bråckband l. ock operation. Kan öfvergå i brand, och måste då underkastas operation.
bråk, mat, ett tal, som betecknar en l. flera lika stora delar af enheten.
Bråkenhjelm, Per Reinh., mat., f. 1796 Pjetteryd, 37/57 lektor vid krigsakad. på Karlberg, d. 78 ss. kyrkoh. i Gbgs stift. Skr.: Proportionslära eft. Euklides (32), Euklides' Elementa, m. m.
Bråvalla hed, fält, förmodl. i närheten af Bråviken. Slag mel. Harald Hildetand o. Sigurd Ring.
Bråviken, en mel. Södermanl, o. Östergötl. inskjutande vik af Östersjön.
brä, norsk., glaciär.
