dorer l. dorier, en af hufvudstam. i det forn. Grekld, bosatte sig 1104 f. K. i Peloponnesos, där de is. härskade i Sparta.
Doria, genues. fam., is. utmärkt gm sjöhjältar, bland hvilka Andrea (f. 1648, d. 60), än i Frankrikes, än i kejs. Karl V:s, än i Genuas tjänst, var den mest framstående.
dorisk stil, se pelarordning.
dormitīv, lat., sömngifvande medel.
Dormitor, berggrupp i n. Montenegro, 2,400 m. h.
dormitōrium, lat,, sofkammare, det gemensamma sofrummet i ett kloster.
Dorn, Heinr., ty. komp., f. 1804, d. 92. Skr. operor, sånger, instrumentalsaker.
Dōrnoch, skot. st. v. D.-viken, 624 inv. Praktfull katedral.
Dorotea af Brandenburg, f. 1431, 1:a gngn förmäld m. unionskon. Kristoffer, 2:a gngn m. Kristian I. d. 95.
Dor'pat, ty. Dörpt, st. i Livland vid Embach, 42,421 inv. Univ. (stift, af Gust. II Ad. 1632) med berömdt bibliot. o. observat. Ford. ansenl. hansestad, 1582 till Polen, 1625 till Sverige, 1704 eröfr. af Peter den store.
dorsāl, lat., s. har afseende på ryggen.
Dorset (dår-), grefsk. i s. England vid Kanalen, 2,559 kv.km., 202,962 inv. Hst. Dorchester.
Dortmund, st. i Westfalen vid Emscher, 182,000 inv. Under medelt. fri riks- o. hansestad.
Dortrecht, se Dordrecht.
dōs, dosis, gr., »gåfva», viss mängd af läkemedel, s. bör intagas.
dossēr|a, fr., slutta, luta; göra sluttande. -ing, sluttning, lutning.
dossier (-siē), fr., samtl. till en sak l. ett mål hörande handlingar.
Dost Mohammed Chan, härskare i Kabul (Afganistan), f. omkr. 1798, reg. 33 förde krig med England 39, fördrag därmed 55, d. 63.
Dostojev'skij, Fed., ry. förf., f. 1822 Moskva, d. 80 Petersb. Skr.: Fattigt folk m. m.
donation, lat., jur., hemgift, gåfva (till förtjänte statsmän, fältherrar etc).
dottore (-tåre), it., stående karaktärsmask i den it. komedien.
Douai (duä), fr. befäst st. vid Scarpe. 33,649 inv. Univers. Franskt sedan 1713.
douane (dûann'), fr., tull, tullkammare.
Douay (duä), två fr. generaler, bröder, 1) Charl. Abel, f. 1809, d. 70 vid Weissenburg. — 2) Félix Charl., f. 1816, 61/63 i Mexico, 70 fång. vid Sedan, 71 mot kommunen, d. 79.
Doubs (dû), bifl. till Saône t. v., uppr. i schweiz. Jura, utf. vid Verdun, 430 km. l. — Depart. D. 5,227 kv.km. 298,864 inv. Hst. Bensançon.
doucement (dûsmang'), fr., ljuft, sakta.
douceur (dûsör), se dusör.
Douglas (dögg'-), 1) hst. på eng. ön Man, 19,525 inv. Bisk. — 2) Skot. st. vid D.-fl. 2,418 inv. Fam. D:s stamort.
Douglas (dugg'-), Rob., grefve, fältmarsk., f. 1611 Skottland, 31 till Sverige, stred i Livland o. Kurland 58/60, d. 62.
Douro (dårå), sp. Duero, flod på Pyreneiska halfön, uppr. n.v. om Soria, utf. vid Oporto i Atlanten. 722 km. l. Omr.: 94,600 kv.km.
Dove (dåfe), H. Wilh., ty. fys., f. 1803 Liegnitz, d. 79 Berlin. Arb. i meteorologi, atmosfärologi o. klimatologi.
Dover (då-), eng. befäst st. i grefskap. Kent vid Kanalen, 41,794 inv. Öfverfart t. Calais.
Dowers pulver (dauers-), medel mot diarré (opium, kräkrot, svafvelsyr. kali).
Down (daun), irl. grefsk. i prov. Ulster, 2,471 kv.km., 33,649 inv. Hst. Downpatrick, 3,132 inv. Bisk.
Dovrefjäll, nor. Dovrefjeld, berg i Norge mel. Kölen o. Langfjeldene. Topp: Snehätta, 2,306 m.
Downing-street (dau'ning strit), gata i London, där utrikes- o. finansministeriet ligga.
