doxologī, gr., Guds lofprisande; särskildt slutorden i »Fader vår»; »ty riket är ditt» etc.)
doyen (dåajäng'), fr., den äldste (i diplomat. kåren o. s. v.).
Doyle (dojl), Sir Arthur Conan, eng. förf., f. 1859 Edinburgh, först läkare, tjänstgjorde ss. sådan i boerkriget. Mest uppmärksammad gm sina detektivromaner The adventures of Sherlock Holmes m. fl.
Dozy (-sī), Reinhart, holl. orientalist, f. 1820 Leiden, d. 83 ss. prof. där. Skr. span.-arab. hist. arb.
drabant', fr., ledsagare; lifvakt; astron., mindre stjärna, s. ledsagar en större, ex. månen.
Dracæna L., Smilaceæ. D. draco L., på Kanarie-öarna o. Sokotära, drakblodsträd, lämnar ett rödbrunt harts, äkta l. kanariskt drakblod. Dylikt harts erhålles äfven från Ost- o. Västindien, men af andra trädslag.
Drachenfels, bergskägla på Siebengebirge nära Rhen m. borgruiner.
Drachmann, Holger, dan. skald, f. 1846 Köpenhamn, d. 08, främst, lyriker. Skr.: Digte (62), Sange ved havet (77), Ranker og Roser (79), dram. Alkibiades (86) Det var en gang (3 uppl. 91), Dædalus (00) m. m. Äfven noveller o. romaner.
Draco, draködla, ödlesläkte af agamernas familj, med en del refben omvandlade till fallskärm. Flygande l. gröna draken (D. volans L.), 30 cm. l., på Java. Oskadlig.
Draga, f. Lunjewitza, drottn. af Serbien, g. m. ingenjören Maschin, sed. som änka hofdam hos drottn. Natalia, förmäld 1900 m. Alex. af Serbien, mörd. 03.
dragant' l. gummi-dragant, ur stammen af vissa buskar (Astra-galus) framsippr. gummi. Vid pappersfabrikat., i sockerbageri m. m.
dragée (-schē), m. socker öfverdragna kryddor (anis o. d.).
dragomān, l. drogman, turk., tolk.
dragonāder, fr., mot hugenotterna under Ludvig XIV riktade förföljelser.
dragōner, fr., med sabel o. karbin beväpn. lätt kavalleri.
Draguignan (-ginjang'), fr. st. vid Pis, 9,671 inv.
drainage (-āsch), se dränage.
draisine, (dräsinn'), se dressin.
drakblod, harts af ostasiatiska palmen Calamus Draco Willd. Användes till röd fernissa.
drakblodsträd, se Dracæna.
drake, i sagor förekomm. bevingadt vidunder; fornnord. krigsskepp.
Drake, (drēk), Sir Francis, eng. sjöhjälte, f. 1545 Tavistock, stred sed. 67 mot spanjorerna i S.-Amerika o. Västindien, segl. gm Magelhãens sund o. eröfr. Kalifornien, förstörde en del af den sp. armadan 88, d. 95.
Drake, Erik, mus. förf., f. 1788, d. 70 ss. prof. vid mus. akad. Utg. mus. läroböcker.
Draken, stjärnbild på n. stjärnhimmeln.
drak'me, l. Drakma, gr., mynt i Grekland = 100 leptas (72 öre). Förr medicinalvikt i flere land, i vårt till 1863.
Drākon, arkont i Athen, lät 620 f. K. uppteckna fornattiska lagar, beryktade f. öfverdrifven strängh. -isk, grym, allt för hård.
drāma, gr., »handling», den viktigaste af poesiens tre hufvudarter, s. har till uppgift att framställa en handl., s. om den tilldroge sig för våra ögon. Underafdeln.: sorgspel (tragedi), lustspel (komedi) o. skådespel (d. i inskränkt bem.). -tīk, dram. poesi. -tiker, skådespelsförf. -tisera, behandla ett ämne i form af d. -tisk, beträffande dramat. -turg, dramat, förf.; en s. sysslar med dramatik.
Drammen, nor. hamnst. vid Drams-älfvens utlopp i D.-fjorden, 23,093 inv. Norges viktigaste exportort för virke.
Dramsälfven, nor. fl., gmflyter
