Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/252

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

nyo min.-pres., afslog kronan 68, d. 79 Logroño.

espar'togräs, gräs af släktet Stipa, hvars sega blad användas till möbelstoppn., vid pappersfabrikat. o. d.

Espe, se Espö.

espérance (-rangs'), fr., hopp.

esperan'to, ett slags enkelt konstgjordt språk, »världsspråket», uppf. af läkaren Zamenhof i Warschau.

espingole (espängåll'), fr., musköt m. trattform, pipa; nyttjad af danskarne 1863/64.

Espir'itu Santo, bras. kustprov. 44,839 kv.km., 135,997 inv. Hst. Victoria.

esplanād, fr., fri plats utanf. byggnad, promenadplats.

espressīvo l. con espressiōne, it., tonk., uttrycksfullt.

esprit (-prī), esprī, fr., ande, skarpsinne; e. d'arrangement (-anschemang') anordningsförmåga; e. de corps (-dö kår), kåranda.

Esquire (-kwajr), förk. Esq. l. Esqr, eng., i Engld ursprl. titel för person i rang näst eft. riddare, nu på brefutanskrifter o. d. tillägg eft. namnet på personer m. bildn. l. af högre samhällsställn.

Esra, jud. skriftlärd, s. 458 f. K. återförde en skara judar fr. Babylon till Palestina. Den eft. honom uppkallade boken yngre.

ess, tonk., ♭ för e.

essay (ess'e), eng., »försök», kort, popul. afhandl.

ess-bouquet (-bûkē), fr., eg. essence de bouquet, af flere vällukt. oljor smnsatt parfym.

ess dur, tonart, s. har ♭ för h, e, a.

esse, se ässe.

esséer l. essēner, jud. sekt, uppstod i 2:a årh. f. K., vid Döda hafvet, bildade ett asket. brödraförb., fredliga.

Esseg, Slavoniens hst. vid Drava. 24,930 inv. Fästning.

Essen, st. i Rhenprov. vid Ruhr, 239,000 inv. Kruppska fabriker. Stenkol.

Essen, Hans Henr. von, grefve, fältmarsk., f. 1755, 1800 gen.-guv. i Pommern, 14 riksståth. i Norge, d. 24 Uddevalla.

essence (-angs'), fr., flykt, olja till beredn. af parfym, likör, läkemedel.

essēner, se esséer.

essentiell', fr., väsentlig.

Essequībo, grefsk. i brit. Guyana mel. Orinoco o. floden E. (960 km. l.).

Ess'ex, grefsk. i ö. Engld, 3,994 kv.km., 1,085,576 inv. Hst. Chelmsford.

Ess'ex, Rob. Devereux, eng. earl, f. 1567, sedan 87 drottn. Elisabets gunstl. efter hans styffar Leicester, intog Cadiz 96, guv. i Irland, slöt egenmäktigt fred med de upproriske och blef, då han sökte framkalla uppror i London, afrättad 1601.

Esslingen, württemb. st. vid Neckar, 27,325 inv. Vin. Fabr.

estaminet (-nē), fr., ölstuga, kafé.

estampe (-stangp), fr., kopparstick, stamp.

estan'cia, sp., i S. Amer. landtgård för boskapsskötsel.

Es'te, it. st. i Padua, 10,962 inv. Familjen E:s stamort.

Es'te, it. furstehus af welfernas ätt, reger. sed. 1070 i Baiern, sed. äfven i Sachsen, den it. grenen i Modena o. Ferrara, utdog där 1803 med Ercole Rinaldo III, fortlefver ännu i huset Hannover.

Estell'a, befäst sp. st. vid Ega, 5,736 inv. 1873/75 don Carlos' hufvudkvarter.

Ester, pers. namn på en jud. jungfru Hadasa, s. förmäldes med pers. kon. Ahasverus o. störtade den judefientlige Haman. Omtalas i E:s bok.

ester, se Estland.

Esterházy von Galantha, ungersk adelssläkt, 1) Nikol., f. 1765, dipl., afslog den honom af Napoleon I erbjudna ung. kronan, d. 33. — Hans son 2) Paul Ant., furste, f. 1786, 48 utr.-min., d. 66.

est est est, it. vin fr. Montefiascone vid Bolsena.