Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/253

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

est|etīk, gr., vetensk. om det sköna. -ētiker, en s. studerar estetik. -ētisk, hörande till estetiken.

estimābel, fr., aktningsvärd.

estim|e (-īm), fr., aktning, -era, värdera.

Estland, ry. guv., en af de tre Östersjö-provins., 20,247 kv.km., 413,724 inv. Befolkn.: ester, landets urinv., af den fin.-ugr. folkstammen med eget språk, o. estländare, en blandning af tyskar, svenskar o. ryssar. Hst. Reval. E. underkufvades af Danmark i 12:e o. 13:e årh., kom 1346 gm köp till de livl. svärdsbröderna, 1561 till Sverige under Erik XIV, 1710 eröfr. af Peter den store.

Estlander, 1) Jak. Aug., fin. kirurg, f. 1831, d. 81 ss. prof. i Hälsingf., utg. flere skrifter i kirurgi o. oftalmologi. — Hans bror 2) Karl Gust., estet., f. 1834, sed. 68 prof. i Hälsingfors. Skr.: De bildande konsternas historia m. m.

estompe (estångp'), fr., se stomp.

estrād, fr., upphöjd afsats, tribun.

estran'gelo, syrernas gamla skrift.

Estrées (-trē), 1) Gabrielle d', Henr. IV:s älskarinna, f. 1571, d. 99, stammoder f. ätten Vendôme. — Hennes bror 2) Franç. Anibal, marsk. af Frankrike, f. 1573, d. 70. — Hans son 3) Jean, amiral, f. 1624, d. 07.

Estrella, Serrada, berg i Portugal, till 2,400 m. h.

Estremadūra, 1) sp. landskap vid port. gränsen, 41,751 kv.km., 882,410 inv. 2 prov.: Badajoz o. Caceres. Hst. Badajoz. — 2) port. prov., 17,382 kv.km., 1,231,418 inv. Hst. Lissabon.

Estrup, Jak. Br. Scav., dan. statsm., f. 1825, 75/94 konseljpresident o. finans-min.

etablēra, fr., fastställa, inrätta. E. sig, bosätta sig. Etablissement (-blissmang'), inrättning, fabriksanläggning.

étage (-tāsch). fr., våning.

étagère (-schär), fr., i afsatser afdelad hylla.

étalage (-lāsch), fr., profutställning.

étalon (-lång'), fr., mönstermått, rikslikare.

etappväsen, åtgärder, hvarigm i krigstid provianttillförsel, bortskaffande af sjuka o. d. betryggas.

état (-tā), fr., stat, stånd. États généraux (-schenerå), generalstaterna, till 1789 riksstånden i Frankrike.

etatsråd, titel af tredje rangen i Danmark.

et cētera (abbr. etc), lat., det öfriga, med mera.

Ete'okles, myt., son af Oidipus o. Iokaste, föll i tvekamp m. sin bror Polyneikes.

eter, gr., 1) fys., ytterst tunnt ämne, s. antages fylla världsrymden. 2) kem., gm svafvelsyras inverkan på alkohol bildad färglös o. ytterst flykt. vätska. Kokp. 35,6°, löser fett, hartser o. s. v. Flere slag af e. finnas. Den ofvan beskrifna är den vanligaste.

etērisk, gr., luftig, flyktig.

eteriska oljor, se flyktiga oljor.

eternell' fr., evighetsblomster, immortell, bot., blommor l. blomställningar, s. länge bibehålla form o. färg.

Etex', Antoine, fr. bildh., f. 1808, d. 88 Paris.

Ethelstan l. Athelstan, angelsachs. kon., Alfred d. st. sonson, reg. fr. 925, d. 40. Kraftfull o. vis.

Étienne (-tjänn'), fr. boktr.-fam. 1509/1674; is. utmärkt var Henricus E. (1528/98), förf. till Thesaurus linguæ græcæ.

etīk, gr., sedelära, vetensk. om sedlighet.

etikett', fr., fastställda former för sällskapslifvet; påskriftsedel.

etiologī, gr., vetensk. om sjukdomsorsakerna.

Etiōpien, nuv. Nubien, Abessinien, Kordofan, Drafur.

etiopiska språket, semitisk språkstam, talades i Abessinien; i 14:e årh. utträngdt af det amhariska språket. Ännu skriftspr. o. heligt; besläktadt med arab. språket. Dillmann gramm. 1857, lex. 62/65.

etisk, gr., hörande till etiken.

Etna, vulkan på Sicilien, 3,304 m. h. Senaste stora utbrottet juli 99.