Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/265

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

grufva, en under 15/1600-talet särdeles gifvande koppargrufva.

Fāma, rom. myt., ryktets gudinna.

Famagus'ta, se Cypern.

familj, lat., släkt, ätt; hnshåll; härkomst. En famille (ang famij'), fr., tills. m. sina anhöriga; förtroligt. -aritēt, förtrolighet, intim bekantskap. -är, förtrolig, förtrogen; hvardagl.

Familj-journalen, se Svenska Familj-journalen.

famn, 1) ford. längdm. = 6 fot = 1,78 m., 2) vedmått i Sthm m. fl. st., 8 X 6 X 3 f. (= 144 kbf. = 3,77 kbm.) l. 8 X 6 X 2,5 f. (= 120 kbf. = 3,14 kbm.).

famōs l. famös, lat., ryktbar, beryktad.

fa'mulus, lat., biträde, medhjälpare; vid ty. univ. = student.

fana, kr., fälttecken; hvarje infant.-bataljon har i alla länder sin f., i Frankr. dock endast hvarje regemente. Jfr standar.

Fanār, en illa ansedd stadsdel i Konstantinopel; inv., fanarioter, äro till större delen greker.

fanatism', lat., rel. svärmeri, politisk partiyra.

fandan'go, sp. nation.-dans i ¾ l. 6/8 takt, dansas af två personer und. ackampanj. af gitarr o. kastanjetter.

fanēga, sp. spannmåls- o. saltmått = 55,5 l., i Lissabon o. Brasilien = 55,36 l., i Mexico = 90,81 l., i Chile = 97 l.

fanegāda, sp. ytmått = 64,395, i Västindien o. Syd-Amerika = 66,054, i Mexico o. Central-Amerika = 66,557 ar.

fanér, ty., tunna träskifvor t. beläggning på möbler o. d.

fanerogāmer, gr., bot, växter med ty dl. könsdelar o. s. fortplantas medels frön.

fanfār, fr., smattrande hornmusik vid högtidliga tillfällen l. på jakt. -onād, skryt, skräfvel.

Fanfull'a, en af Italiens mest spridda liberala tidningar.

fanjunkare, kr., svenska arméns högsta underofficersgrad utom vid artilleriet. Jfr styckjunkare.

Fāno, it. st. vid Metauro, 24,848 inv. Väl bibehållen marmortriumfbåge till Augustus' ära.

Fant, 1) Mikael, predikant, f. 1718 Alfta, d. 54 ss. kyrkoh. i Strängnäs stift. Skr. Anvisn. att predika (83; bearbetn. från dan.), Salighetens ordning (99), tal, skaldestycken m. m. — Dennes son 2) Erik Mikael, häfdatecknare, f. 1754 Eskilstuna, 81 prof. i hist. i Uppsala, afsked 16, d. 17. Skr., utom en mängd disputationer (328) o. akad. afhandl., Utkast till kon. Gustaf Adolfs historia (84/85), Handl. till upplysn. af sv. historien (89/02), 1:a delen af Scriptores rerum suedcarum medii ævi (18) m. m. — Dennes brorson 3) Joh. Erik, präst, förf., f. 1815, d. 69 ss. kyrkoh. i Västerås stift. Skr.: Matrikel öfver präst- o. klockarelägenheterna inom Uppsala ärkestift (50), Uppsala ärkestifts matrikel (s. å.), Vägledning för präster i äktenskapsmål (4:e uppl. 81) m. m. samt utg. (tills. med Låstbom, egentl. af A. M. Fant förf.) Uppsala ärkestifts herdaminne (42).

fantasī, gr., inbillning, inbillningskraft l. den verksamh., hvarigm bilder o. föreställningar uppkomma i själen. F. yttrar sig dels i förmågan att af de i minnet förvarade spåren af tidigare varseblifningar alstra o. gifva själfständig form åt nya bilder, dels i förmågan att utan omedelbar varseblifning skapa nya bilder o. föreställningar; den når sin högsta uppgift i tillämpningen på konsten.

fantasmagorī, gr. framställn. af skenbilder gm opt. medel.

Fan'tasos, gr. myt, drömgud, son af Sömnen.

fantast', en s. förväxlar fantasi o. verklighet; svärmare, öfverspänd mska. -isk, svärmisk, narraktig, underlig.