Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/282

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

äro: H. G. Porthan (d. 1804), M. A. Castrén (d. 52), A. I. Arwidsson (d. 58), E. A. Ingman (d. 58), M. Akiander (d. 71), G. E. Eurén (d. 72; lexikogr.), Elias Lönnrot (d. 84; Kalevalas o. Kanteletars saml. o. utg.), F. Ahlman (lexikogr.), A. E. Alqvist (lit.-hist.), S. G. Elmgren (lit.-hist.), O. Donner (lit.-hist.), Yrjö Koskinen (G. Z. Forsman; hist. o. läroboksförf.), Z. Topelius, Juhani Aho (novell.), A. Jernefelt (litt.), Pietari Päivärinta (roman) m. fl. Jfr Svenska spr. o. lit.

Finska viken, den stora, mel. Finland o. Estland inskjut. viken af Östersjön, 375 km. l. o 20/130 km. b.

Finspång, stor landt- o. bruksegendom i Östergötlands l., Sveriges förnämsta kanongjuteri.

Finspång—Pålsboda-banan, järnbana mel. Finspångs bruk o. Pålsboda station (Västra stamb.).

Finsteraarhorn (-ar-), högsta bergtoppen i bern.-Oberland, 4,572 m. hög.

Finstermünz, bef. pass, förbinder Tyrolen med Engadin.

Finsterwalde, st. i Brandenburg, 10,726 inv.

fint, fäktk., låtsad stöt, hvarigenom man söker narra motståndaren att blotta sig. Jfr feinte.

Fin'tias, se Damon.

fiol, se violin.

Fioravan'ti, Valent., it. kompos., f. 1770 Neapel, d. 37 Capua. Operor m. m.

Fiorell'i, Giuseppe, it. arkeol., f. 1823 Neapel, ledde en tid utgräfning. vid Pompeji, 75 chef för Italiens museer o. utgräfningar. Förf.

fioritūr, it., utsmyckning af sång.

fira, sjö., med l. utan afhåll gifva efter på ett tåg med vidfäst last.

Firdausī, mindre riktigt Firdūsi, Abul Kasim Mansur, pers. skald, f. omkr 940, d. 1020. Besjöng i ett stort epos, Schânâme (Kon.-boken), Persiens o. Irans härsk. o. hjältar.

Firenze, se Florens.

fir'ma, it., namn, under hkt en köpman l. bolag drifver affärer. I Sverige måste inom 3 månader från bolagets stiftande till domstol inlämnas uppgift på de personer, s. äro delägare i bolaget o. ansvara för f.

firmament', lat., himlafäste, himlahvalf.

firman, se ferman.

first rate (först ret), eng., af första klassen, bästa sort.

firth (förth), eng., i Skottland namn på i landet långt inskjutande hafsvik; flodmynning.

fisch, ty., spelmark.

Fischart, Joh., Mentzer kallad, ty. förf., f. i midten af 1500-talet, antagl. i Strassburg, d. omkr. 90 ss. amtman i Forbach; framst, satiriker, utmärkt prosaist. Skr.: Die Flöhhaz (73), Das glückhafft Schiff von Zürich, (76) psalmer, visor m. m.

Fischer, 1) Joh. Geo., ty. lyriker o. dram. förf., f. 1816 Württemberg, sed. 57 prof. i Stuttgart. — 2) Kuno, filos., f. 1824 Sandewald (Schlesien), sedan 72 prof. i Heidelberg. Nyhegelian. Skr.: Gesch. der neuern Philosophie (52/77), 6 bd, samt skr. öfv. Kant, Spinoza, Goethes Faust m. m. Död 07.

Fischerström, Joh., ekon. förf., f. 1735, d. 96 Sthm ss. ekonomiintendent. En bl. stiftarne af sällskap. »Utile dulci». Märkl. gm sitt romant. förhållande t. Hedv. Charl. Nordenflycht. Skr. ekonomiska skr. m. m.

Fischer v. Erlach, Joh. Bernh., österr. arkit., f. 1650 Prag, d. 23 Wien. F. byggde prins Eugens palats i Wien, Schönbrunns lustslott i Wien m. m.

fiskāl, lat., tjänsteman, hkn det åligger att s. allm. åklagare beifra förbrytelser mot lagar o. förf. -isk aktion, jur., i hofrätt af allm. åklagaren anställdt åtal mot ämb.- o. tjänstemän för förseelser i tjänsten.