Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/325

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


eng. mål., f. 1727 Sudbury, d. 88 London. Framstående porträttmålare.

Gājus, se Cajus.

Gājus, ber. rom. rättslärd und. Hadrian., Anton. Pius o. M. Aurel. Skr.: Institutionum commentarii IV (161 e. K.), 1816 af Niebuhr upptäckta i Verona.

gāla, sp., hoffest, praktklädnad, högtidsdräkt.

Galactoden'dron ūtile, bot., mjölk- l. koträdet, ett i Venezuela växande träd med läderartade blad. Af stammen fås en mjölkartad vätska.

Gālacz l. Galatz (rum. Galatti), st. i Rumänien vid vänstra Donaustranden, 64,544 inv. Betydlig handel.

galaktomēter, gr., instrument för bestämmande af gräddhalten i mjölk.

galant',, fr., älskare, fruntimmerskarl; umgängsam, artig; duglig, pålitlig. -erī, artighet, smicker, grannlåt. -erīvaror, prydnadsvaror, lyxart.

galantuōmo, it., hedersman: binamn på kon. Viktor Emanuel II af Italien.

Galápagosöarna, vulk. ögrupp i Stilla hafvet, 7,643 kv.km., omkr. 400 inv. Kända bl. a. för sina stora sköldpaddor. Tillhöra Ecuador.

Galatā, först. till Konstantinopel (se d. o.).

Galatēa, astron., en af småplaneterna.

Galateia (-tej'a), gr. myt., hafsnymf, älskad af kyklopen Polyfem.

galāterbrefvet, Paulus' bref till inv. i Galatien, anses förf. omkr. år 56; näst romarebref. förnämsta stödet för protestantismens lära om rättfärdiggörelsen gm tron.

Gālatien, g. geogr., landsk, i n.-ö. delen af Mindre Asien; 25 f. K. rom. provins.

Gālatz, se Galacz.

Gal'ba, Serv. Sulp., f. år 5 f. K., kejs. 68 e. K., störtad af Otho o. dödad 69.

Galdhöpiggen, Galdhötind l. Ymesfjeld, nor. fjälltopp (den högsta i norra Europa) i Kristians. amt, 2,560 m. h.

galeās, it., sjö., tvåmastadt fartyg, hvars främre med rår försedda mast, den längsta, kallas stormast o. den aktersta, utan rår, mesanmast.

galej'a, eng., sjö., förr namn på galär.

Galen, Ph., pseud. för Ph. Lange (se d. o.).

Galēnos, lat. Galenus, Claudius, forntida ber. läkare, f. i Pergamon 131 e. K., d. omkring 200. Hans skrifter öfvers. till svenska af M. K. Löwegren.

galeōn, sjö., hos spanjorer o. portugiser fordom brukligt krigsskepp med 3 master o. 3 l. 4 däck.

galeōt, sjö., ett slags mindre galär.

Galērius, Caj. Valer. Maximianus, f. i Dakien, ursprungl. herde, rom. kejs. 305, d. 311; förföljde de kristne.

galgenfrist, ty., uppskof med den lifdömdes hängning; bild., uppskof m. ngn förestående obehaglighet.

Galīcien (Galicia), ford. kon.-rike, nu landsk. i n.-v. Spanien, motsvarande provins. Coruña, Lugo, Orense o. Pontevedra, 29,154 kv.km., 1,980,515 inv. (galegos). Hst. Santiago de Compostela.

Galilēen, g. geogr., n. delen af Palestina, v. om Jordanfloden.

Galilēi, Galileo, it. fys., f. 1564 Pisa, 89/10 prof. i Pisa o. Padua, d. 42 Arcetri, en af sin tids märkligaste män; uppfann proportionalcirkeln, konstruerade ett teleskop, hkt ledde till upptäckten af Jupiter o. dess 4 månar, Saturnus' ring, månbergen o. solfläckarna m. m., upptäckte pendel- o. fallagarna m. m., fann, att planeterna ej voro själflysande kroppar, var den förste, som framställde läran om jordens rotation, råkade gm sin ifver för det kopernikanska världssyst. i strid m. kyrkan, s. 33 gm tortyr tvingade honom att förneka detsamma.