bas. — -befälhafvare, ben. på högste befälhafvaren inom hvart och ett af de 5 militärdistrikt, i hvilka Sveriges före d. nuvar. härordn. var indeladt (nu arméfördelningschef i hvartdera af de 6 arméfördelningsområdena). -guvernör, i Ryssld högste styresman öfver ett guvernement.
generalisēra, fr., göra allmän.
generaliss'imus, förr namn på högste befälh. öfver armén.
generalitēt, i Sverige samtl. tjänstgör. l. i armén kvarstående generalspersoner af alla grader.
general|konsul, se konsul. — -stab, d. särsk. officerskår, som biträder högre befälh. vid truppers ledning. — -staterna, (holl. Staten generaal), benämn. på Nederländernas i två kamrar fördelade folkrepresentation.
generatiōn, lat., alstring; släkte, släktled, mskoålder.
generātor, lat., se gas.
generell (scheneräll), fr., allmän.
genero|sitēt (sche-), fr., frikostighet. -ös, frikostig.
Genes'aret, nu Bahr Tabarīje, sjö i n. Palestina. 200 m. under Medelhafvet, 21 km. l., 11 km. br., gmflytes af Jordan.
Gēnesis, gr., ursprung; första Mose bok.
genētisk, gr., ursprunglig.
Genève (schönäv), 1) schweizisk kanton vid G.-sjön. 277 kv.km., 132,600 inv.; väl odladt, 1535 republik, 1798 franskt, 1814 upp, taget i edsförbundet. Författn. af d. 24/5 1847; 2) list. i kant. G.-vid G.-sjön 59,437 inv. Univers., ber. bibl., urtillv., härligt läge.
Genève-konventionen (schönäv-), en d. 22/8 1864 i Genève mel. flere europ. makter ingången öfverenskommelse att i krig anse alla ambulanser, fältlasarett och sjukvårdspersonal ss. neutrala. G. är nu antagen af alla Europas samt flera utomeurop. stater; igenkänningstecknet är ett rödt kors på hvit botten.
genēver (schen-), fr., holl. brännvin af kornmalt o. råg med en helt liten tillsats af enbär.
Genève-sjön (schönäv-), lat., Lacus Lemanus, sjö i Schweiz, 375 m. öfver hafvet, 578 kv.km., 300 m. djup. Sköna stränder, liflig ångbåtsfart; gmflytes af Rhônefloden.
Genf, ty. för Genève.
geni (schenī), fr., (af lat. genius), snille. -ālisk, snillrik. -alitēt, snillrikhet.
gēnie, se genius.
genī-kår (sche), se ingeniörskår.
Geni'sta, bot., ginst, fam. Papilionaceæ, låg buske, innehåller ett vackert gult färgämne. Allm. i Europa o. mel. Asien.
genitālia, lat., könsdelar.
genitīv, lat., se kasus.
ge'nius, lat., skyddsande, ande.
Genlis (schanglī), Stéphanie Félicité, f. Ducrest de Saint-Aubain, fr. förf., f. 1746 vid Autun, d. 30 Paris. Skr.: rom., pedag. o. hist. arb.
Gēnova (djen-), se Genua.
Genovēva, fr. helgon, f. omkr. 424, d. 12 i St. Denis, det s. k. Panthéon i Paris upprättades till G:s ära 1764.
Genovēva af Brabant, pfalzgrefvinna i 8:e årh., hjältinna i en i slutet af 13:e årh. upptecknad hist., s. sedan ingått i folkböckerna.
genre (schangr), fr. släkte; slag.
genremålning (schangr-), måln., s. framställer tilldragelser o. förhållanden, ss. de i det dagliga lifvet l. v. en viss period vanl. gestalta sig hos olika folkklasser l. i olika land.
Gen'serik, se Geiserich.
Gent (fr. Gand), hst. i belg. prov. Ost-Flandern, vid Lys o. Schelde, 164,000 inv. Handel, industri; univers., det 118 m. höga tornet Belfried. G. grund, i 7:e årh., dess industri under medeltiden högt blomstrande.
Gentiana L., Gentianeæ, bot. G. lutea L., i södra o. mel. Enropas fjälltrakter, lämnar den officinella
