Gozz'i, Carlo, gref., it. dram., f. 1722 Venezia, d. där 46. Skr. lustspel, dram. sagor m. m. Goldonis motståndare.
graal, se gral.
Grabbe, Christ. Dietr., ty. dram., f. 1801 Detmold, d. där 36.
Gracchus, Tiberius och Cajus, bröd. af Semproniernas släkt, Cornelias söner, sökte få den rom. statsjorden fördel. mel. de fattige, stupade i striden därför, den förre 133, den senare 121 f. K.
grâce (gras), fr., l. gratie, lat., behag; ynnest. — Gracerna, gr. o. rom myt., behagets gudinnor. — Graciös, behaglig.
Grācia, förstad till Barcelona.
grad, lat., 1) fys., se termometer; 2) mat., 1/360 af en cirkels periferi l. 1/90 af en rät vinkel; 3) mat. geogr., bredd-g. 1/360 af en meridiancirkel = 15 geogr. mil; längd-g. 1/360 af en parallelcirkel, således under ekvatorn = 15 geogr. mil, men aftagande mot polerna. 1 g. = 60 minuter ('), 1 min. = 60 sekunder (").
gradēra, medelt.-lat., indela i grader, värdera, uppskatta.
Gradiska, se Görz.
graduāle, lat., i luth. kyrkan psalm, mel. syndabekännels. o. episteln, i kat. kyrk. responsorialsången efter läsningen af episteln.
gradu|ell', lat., som sker l. är inrättad gradvis, -ēra, tilldela akad. lärdomsgrad.
gradus, lat., steg.
Græcia, lat., Grekland.
Graff, Anton, ty. portr.-mål., f. 1735 Schweiz, d. 13 Dresden.
grafīk, gr., tecknings- o. skrifkonst, is. diplomatisk.
grāfisk konst, konsten att mångfaldiga plåtar för bok-, kopparsticks-, sten-, träsnittstryck o. dyl.
grāfisk statīk, framställn. af jämviktsvillkoren f. en kropp medels linjer i st. f. med tal.
grafīt, gr., min., gläns, svart, kemiskt rent kol; förek. insprängdt i mga bergarter, ss. granit, gnejs, glimmerskiffer. I Sibirien, Baiern, Böhmen m. m. Anv. till blyertspennor, elektricitetsledare, smältdeglar, ss. puts- o. polermedel, inom galvanoplastiken m. m.
grafitypī, gr., konsten att eft. en teckn. l. skrift direkt åstadkomma en tryckplåt.
grafofōn, gr., ett slags fonograf.
Grafström, 1) Anders Abrah., präst, skald, f. 1790 Sundsvall, kyrkoh. i Umeå, d. där 70. Skr.: Norrland, Harpan, Sången m. fl. populära tyriska dikter. Saml. arb. utk. 1864. — Hans son 2) Tor Frith., präst, skald, f. 1827 Karlberg, 66 kyrkoh. i Klara förs. Sthm, 72 öfverhofpredik., 80 ordensbisk., d. 83 nära Sthm. Skr. : Sångens framtid (52), Fjäll-lappen (61) m. m. Saml. arb. utg. 84.
Graham (gräem), Sir James Rob., eng. statsm., f. 1792, 30/55 flere ggr min., d. 61.
grahamsbröd (gräemms-), eft. den am. läkaren Sylvester Graham uppkalladt bröd af sammanmalet hvetemjöl l. rågmjöl.
Graier (graj'er), gr. myt, tre döttrar till Forkys, systrar till gorgonerna, fula, med tills. endast 1 öga o. 1 tand.
Gral, enl. medeltidssagan den af en enda ädelsten förfärd. kalk, Kristus begagnade vid nattvardens instift. o. hvari Josef af Arimatia uppsamlade litet af den korsfästes blod, hvarefter han förde den till det otillgängliga berget Montsalvage i Britannien. Gaf uppkomst till G.-sagan, i Frankrike nära förenad m. Artussagan o. mångfald, bearb., is. af Chrétien de Troyes, Wolfram v. Eschenbach, Rich. Wagner m. fl.
gram (abbr. gr.), fr., viktenh. i metersyst. = vikt af 1 kcm. destill. vatten vid + 4° C. 1 g. = 10 deci-g. = 100 centi-g. = 1000 milli-g. = 0,1 deka-g. = 0,01 hekto-g. = 0,001 kilo-g.
grammatīk, gr., språklära -ālisk, hörande till l. öfverensstämmande
