Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/351

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

med språkläran. -er, forskare, kännare, lär. i spr.

grammofōn, gr., en med fonografen besläktad apparat, uppf. 1887 af E. Berliner, för återgifvande af mskorösten o. andra tonbilder.

Gramont (-mång'), Ant. Agénor Alfr., hert. de, fr. diplom., f. 1819 Paris, Napoleon III:s sändeb. vid fl. hof, 70 utr.-min., en af huf.-anstift. af kriget mot Tyskl. s. å., d. Paris 80.

Grampianbergen (grämm'-), bergskedja i Skottland, högsta toppen Ben Nevis, 1,343 m.

gran, Abies, Coniferæ. Vanl. g., Abies excelsa DC, allm. skogsträd, lämn. ved, virke, harts. Silfver-g., A. pectinata DC., med platta, under hvitaktiga barr, i mel. o. s. Europa, s. Sibirien o. s. v. A. balsamea Mill., i Nord-Amerika, lämnar canadabalsam.

Gran, biflod, t. v. till Donau, i Ungarn, 270 km. l.

gran, lat., äldre med.-vikt (1 g. = 1/20 skrupel = 1/60 drakma = 1/480 uns = 1,455 korn = 6,185 centigram).

Granāda, 1) ford. mor. kon.-rike i Spanien, omfatt. nuv. prov. G., Malaga o. Almeria, 28,821 kv.km., 2) sp. prov., 12,768 kv.km. 492,460 inv. Hst. G., vid Jenil, 75,900 inv., ärkebisk., univers.

granadör, se grenadjär.

granāt, min., kristallin. silikat af kalcium, magnesium l. järn med kiselsyr. lerjord; kristalliserar i romb. dodekaedrar o. i ikositetraedr. Många varieteter.

granāt, kr., ihålig spetskula, fylld med krut o. försedd med perkussionsrör (spräng-g.) l. fylld m. brandsats (brand-g.). -kartesch, ihålig spetskula, fylld m. blykulor o. krut samt försedd med tidrör.

granatträdet, Panica L., Granateæ. P. granatum L,., i Asien, n. Afrika, s. Europa, prydnadsträd, lämnar granatäpplen.

Granberg, 1) Per Ad., alsterrik förf., f. 1770 Göteborg, d. 41 Sthm. Skr.: Dramatiska skrift., Skaldestycken, arbet. i hist. o. statist., lexika m. m. — Hans dotter 2) Jeannette Charl:a, dram. förf., f. 1825 Sthm, 54 g. m. teaterdir. E. Stjernström, d. 57 Sthm, har liks. systern 3) Louise Elisab., f. 1827 Sthm, d. där 07, 61 g. m. sin svåger E. Stjernström, skr. o. bearb. en mängd teaterpjäser m. m. — 4) Joh. Ol. konsthist., f. 1858 Sthm, sed. 99 bibliot. vid Fria Konst. Akad. i Sthm. Har utg. arb. i tafvelsaml. m. m. o. gmforskat större del. af Sveriges priv. tafvelsamlingar.

grand (grang), fr., stor.

grand, sp. titel för medlem af den högsta adeln.

grandezz'a, it., en grands värdighet; öfverdrifven värdighet i uppträdandet.

grand prix (grang pri), fr., stora priset, första priset vid utställningar.

Granell'a, pseud. för Tangermann.

Granfelt, Axel Fredr., fin. teol., f. 1815 Tavastld, 54 teol. prof. i Hälsingf., 75 emeritus, d. 92. Skr.: Det kristl. lifvet, Kristi, dogmatik, I tidens frågor m. m.

Granfjärden, vik 1) af Mälaren, 2) af Ålands haf, nära Östhammar.

Granier de Cassagnac (granjē dö kassanjack'), 1) Ad. de, fr. publ. o. polit., f. 1808 Averon-Bergelle, d. 80 Paris. Skr. fl. arb. i Frankrikes nyare hist. m. m. — Hans son 2) Paul Ad. Marie Prosper de, publ. o. polit., f. 1843 Gouadeloupe, d. 04. Liks. fadern hänsynslös o. lidelsefull; tillh. Napoleonidernas parti, medl. af dep. kammaren.

Granīkos, gr., lat. Granīcus, g. geogr., flod i n.-v. delen af M. Asien, utmyn. i Propontis. Slag 334 f. K.

granīt, lat., petrogr., kornigt kristallinisk bergart af kvarts, glimmer o. fältspat. Bildar stora berg. G.-porfyr med insprängda stora