Slafkusten. Nedre l. s. G. omfattar ländsk. Loango, Kongo, Angola o. Benguela.
guinea (ginn'i), ford. eng. guldmynt (21 shill.) = omkr. 18,90 kr.
guipure (gipyr), fr., broderi.
Guipuz'coa (gi-), den östligaste af de bask. prov., 1,885 kv.km., 195,850 inv.
guirland, se girland.
Guise (gvīs), gren af det hertigl. huset Lothringen, hertigl. 1527. 1) Franç. de Lorraine, skicklig härförare, f. 1519, tillvällade sig jämte sin bror Charles, den s. k kardinalen af Lothringen, en betydande makt und. Frans II o. Karl IX, segrade 62 öfv. hugenotterna vid Dreux, 63 vid Orleans skjuten af en hugenottisk adelsm. — Hans son 2) Henri de Lorraine, f. 1550, deltog i mordet på Coligny, Bartolomeinatten 72, chef f. hel. ligan, på Henrik III:s befalln. mördad 88. Huset G. utslocknade 1696.
guitarr, se gitarr.
Guizot (giså), Franç. Pierre Guill., fr. statsm., hist., f. 1787 Nîmes, 12 prof., 30, 32/36, 36 o. f. undervisn.-min., 40/48 utr.-min., måste 48 fly från Frankr., d. 74. Skr. förträffl. arb. i fr. o. eng. hist.
gula febern, läk., endemisk infektionssjukdom v. tropiska Amerikas, is. V.-Indiens kuster, angriper is. främlingar, har hastigt förlopp m. tyfösa symtom, stark gulsot, blod- o. gallkräkning. Svårbotlig.
Gula hafvet, n. del. af Kines. haf.
guld, kem., Au = 196, metall, elem., förekom, näst. alltid gediget, olösl. i syror, m. undant. af kungsvatten, men förenar sig mycket lätt m. klor. E. v. 19,26 19,55. Smältpkt 1,200°/1,450°. Anv. t. mynt, prydn., förgylln. m. m. Mesta g. kommer från Ryssl., Amer., Australien.
gulden, 1) österr. mynt: 1 g. = 100 neukreuzer = 2 ty. mark = 1,78 kr., 2) nederl. mynt; 1 g. = 100 cents = omkr. 1,50 kr.
guldfisken, Carassius auratus, Cyprinidæ, inhemsk i Kina, allm. i akvarier.
Guldkusten, se Guinea.
guldlegeringar l. föreningar af guld m. andra metaller användas alltid ss. arbetsguld, emed. rent guld är för mjukt; de flesta g. göras m. silfver l. koppar l. båda tills. Guldhalten bestämdes ford. i karat, så att rent guld = 24 k., följaktl. t. ex. 18 karats guld = 18 del. rent guld o. 6 del. annan metall, num. vanl. i 1,000-delar. Und. 18 karats gula får ej kontrolleras i Sverige.
guldregn, se Cytisus.
guldslageri, konsten att i ytterst tunna (1/140—1/9000 mm.) blad uthamra guld, silfver, platina m. m.
guldsmedskonst, konsten att, ofta und. begagn. af emaljering, kaméer, äkta pärlor, ädelsten., förarbeta ädla metall, t. prydnadsförem. G:en blomstr. i Tyros red. på Salomos tid o. i Grekl., dess nuv. riktning härstammar fr. Byzantion. I Italien nådde den sin höjdpunkt i 15:e årh. med Benvenuto Gellini. I Frankr. utvecklade sig rococo-stilen, und. det renässans, bättre bibehölls i Tyskland. I början af 19:e årh. sträfvade man återgå t. antiken, nu råder en brokig blandn. af alla stilar. Filigranarb. tillverkas is. i Asien, Afrika, Turkiet, Norge o. Italien, medan drifvet arbete, niëllo o. emalj, spelar största rollen i Indien.
guldsvamp, ur guldkloridlösn. gm oxalsyra fälldt guld till plombering af tänder.
guldtinktur, eter. guldkloridlösn. till förgyllning.
guldvikt. Till vagn. af ädla metall., ädelstenar o. d. användes förr kölnerskålp. (= 2 mark; 1 mark guld = 24 karat à 12 grän, 1 mark silf. = 16 lod à 18 grän). I Sverige begagnades 1 löd. mark (= 16 lod = 64 dukater = 222,8
