Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/360

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Giuseppe Antonio G. (G. del Gesù), f. 1683 Cremona, d. 45.

Guastall'a, st. i Öfre Ital. v. Po, med kringligg. område omkr. 11,091 inv.

Guatemāla, republ. i Central-Amer. 113,030 kv.km., 1,882,992 inv! Gränser: n. Mexico, ö. Salvador, Honduras, Atlanten, s. Stilla haf., v. Mexico. Berg: Sierra de las Nubes, Sierra Madre (forts, af Anderna). Hst. G., 1,600 m. öfv. haf., 125,000 inv. ärkebisk., univ. Prod.: kaffe, konschonell, bomull. Inv.: spanjorer, kreoler, indianer. — G. blef fri republ. 21/3 1847, författn. 19/10 51, revolution 71. President: Manuel E. Cabrera (sed. 99).

Guayāna, se Guyana.

Guayaquil (gwajakīl), hamnst. i Ecuador v. G.-floden o. Stilla haf., 51,000 inv.

Guben, st. i Brandenburg v. Neisse, 33,122 inv.

Gubernātis, se De Gubernatis.

Gubitz, Friedr. Wilh., ty. förf., f. 1786, d. 70 Berlin. Skr. dram. dikter, berättelser m. m., utg. »Volkskalender» o. s. v. Utmärkt träsnidare.

Gudbrandsdalen, dalgång i Kristians. amt (Norge).

Gude, Hans Fred., nor. landsk.-mål., f. 1825 Kristiania, sed. 80 prof. i Berlin, d. där 03. I Nationalmus. i Sthm fl. arb. af G.

Gudenå, större strömdrag i norra delen af Jylland, utmynnar i Randersfjorden, 158 km. l.

Gudhems kloster, ford. ansedt cisterciensnunneklost. i Skarab. l., nu obetydl. ruiner.

gudsdomar, se ordalier.

gudsfrid, lat. Treuga Dei, und. medelt. de dagar (torsdags aftonen t. måndags aftonen), då all fäjd var förbjuden.

Gudsö, dan. by i Jylland v. Koldingfjorden. Slag 7/5 1849.

Gudūnov, se Boris G.

guelfer, it., anhängare af påfven; rom. kejsarens motståndare i It. Jfr ghibelliner, welfer.

Guericke, Otto v., ty. fys., f. 1602 Magdeburg, d. 86 Hamburg. Uppfann luftpumpen, manometern o. en elektricitetsmaskin.

guerill'akrig, se gerillakrig.

Guernsey (görnsi), en af Normandiska öarna i Eng. kanal., 65 kv.km., 40,477 inv. Hst. S:t Pierre.

guerre (gär), fr., krig; ett slags biljardspel.

Guesclin (gekläng'), Bertrand du, konnetabel af Frankr. o. Kastilien, f. omkr. 1320 Bretagne, eröfrade 70 näst. alla Englds besittning, i Frankr., d. 89 v. belägr. af Châteauneuf-de-Randon.

Guevāra y Dueñas (-i duen'jas), Luis Velez de, sp. skald o. dram., f. 1570, d. 44 Madrid. Skr. omkr. 400 komed., rom. »Halte Fan» m. m.

Guicciardīni (guittjar-), Francesco, it. hist., f. 1482 Florens, d. där 40. Guvern. i Modena o. Romagna. Skr.: Istoria d'Italia m. m.

Guiccioli (guittjåli), Florence Teresa, it. gref., f. Gamba 1799 Paris, d. 73, känd för sia förbind, m. skalden lord Byron.

guide (gidd), fr., vägvisare, resehandbok.

Guīdi, se Masaccio.

Guīdo från Arezz'o, it. komp., f. omkr. 990, 29 prior i klostr. Avellano, d. 37. Anses ss. uppfinn. af de nu brukl. noterna.

Guīdo af Lusignan, 1186 kon. af Jerusalem, 87 besegr. af egypt. sultan. Saladin samt fången, 92 afsatt, men ss. ersättning kon. af Cypern, d. 94.

Guienne l. Guyenne (gienn'), ford. fr. prov. i s.ö. Frankr. Hst. Bordeaux. 1451 fransk.

guildhall (gildhål), eng., gillessal, rådhuset i London.

guillotine, fr., se giljotin.

Guinēa (gi-), benämn, på Afrikas v. kust mel. Kap Vergas (11° n. b.) o. K. Negro (16° s. b.), delas i Öfre G. från K. Vergas t. Kap Lopez, s. om ekvatorn, o. Nedre G. till Kap Negro. Till Öfre l. n. G., företrädesvis kalladt G., höra Peppar-, Elfenbens-, Guld- o.