Hercyniska skogen, hos rom. namn på mel.-tyska skogsområdet.
herdabref, biskops rundskrifvelse till prästerna i hans stift.
Herder, Joh. Gottfr. v., ty. skald, filos. o. teol., f. 1744 Mohrungen, d. 03 ss. presid. i öfverkonsistoriet i Weimar. Af stort inflytande på hela ty. nationen. Skr. efterbildn. af äldre o. nyare skalder, hist.-filos., teol., pedagog, o. andra arb. Hans förnämsta verk: Ideen zur Philos. der Geschichte der Menschheit (84/91).
Here, se Juno.
Hereford (herr'e-), st. i eng. grefsk. H. vid Wye, 21,382 inv.
heresī, gr., irrlära, kätteri.
Héricourt (erikûr), fr. st. vid Lisaine. 6,230 inv. Sl. 15—17/1 1871.
Héristal (eristall'), l. Herstal, belg. köping vid Meuse 20,114 inv. Pipin af H. föddes där.
Herjulfsson, Bjarne, se Bjarne Herjulfsson.
Herkomer, Hub., ty.-eng. mål. i London, f. 1849 Baiern, bor i Bushey vid London.
Her'kules, se Herakles.
hermafroditism, gr., förekomst af både han- och honorgan hos samma varelse, hermafrodit.
Hermafrodītos, gr. myt., son af Hermes o. Afrodite, förenad med nymfen Salmakis till en dubbelgestalt af man och kvinna.
hermandad', sp., »brödraskap», und. medelt. förbund af sp. städer mot adeln, 1488 organiseradt som det hel. h., senare gendarmeri.
Hermann, se Arminius.
Hermannstadt, hst. i Siebenbürgen vid Cibin, 29,577 inv. Betyd. handel och industr. Grek. bisk.
Hermansson, Mattias v., gref., statsm., f. 1716, 69 riksråd, ifrig hatt, utgaf den första sv. riksdagstidn., 86 ledam. af sv. akad., d. 89.
Hermelin, 1) Olof, lärd, f. 1658, 89 prof. i Dorpat, följde Karl XII på hans fälttåg, ry. fånge vid Poltava. Förf. en del af texten till Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna m. m. — Hans sonson 2) Samuel Gust., frih., f. 1744, d. 25, utgaf sitt utmärkta Geogr. kartor öfv. Sverige (97/07). — Dennes sonson 3) Olof, frih., landsk.-mål., förf., f. 1827. Skr.: Kung Hundings söner (68), sångsp. Peder Rank o. hans fästmö (70) m. m.
hermelinen, se lekatten.
hermeneutīk, gr., skrifttolkningskonst.
Her'mes, gr. myt., son af Zeus o. Maia, urspr. vindens gud, sed. gud för herdar, resande, köpmän. Afbildas m. reshatt, vingar på hälarna o. staf. Ss. handelns gud identifierad m. Mercurius (se d. o.).
Hermes Trismegis'tos, gr. namn för d. egypt. guden Tot, lagstiftare, uppfinnare af skrift, konster o. vetensk.
hermētisk (af Hermes Trismegistos), s. angår alkemien.
hermetiskt tillslutet, säges om lufttätt tillslutet kärl.
hermitage (ermitāsch), ett ädelt Rhônevin.
Hermite (ermīt), Charl., fr. mat., f. 1822, 69 prof. vid Sorbonne, d.01. Skr. Sur quelques applic. des fonct. ellipt. m. m.
Hermon, topp på Antilibanon i Syrien, 2,860 m.
hermundūrer, forngerman. folkstam i Thüringen.
Hermūpolis (Syra), st. på gr. ön Syra, 18,760 inv. Hamn, betyd, handel, guv.
herniker, fornital. folkstam i mel. Italien.
Hero, Afrodites prästinna i Sestos, älskades af Leander, s. nattetid sam öf. Hellesponten för att besöka henne, störtade sig i hafvet, då han drunknade.
Herōdes, flere kgr i Judéen, is. H. d. st., edomit, f. 72 f. K. Askalon. 40 kon., lät afrätta sin gemål, 2 söner o. fränder, ombyggde Jerusalems tempel, d. kort efter K. f.
Herōdias, sondotter till Herodes d. st., Herodes Antipas' gemål, lät afrätta Johannes döparen.
Hero'dotos, historiens fader, gr.
