däggdjur af insektätarnas ordn., allmän i Europa. Kroppen betäckt med styfva, spetsiga taggar. 24/27 cm. l. Rullar ihop sig till en boll vid hotande fara.
Iglau, st. i Mähren vid Iglawa, 24,387 inv.
Ignatiev, Nik., gref., ry. gen. o. diplom., panslavist, f. 1832 Petersburg, sed. 58 verksam för ry. inflytande i Kina o. Turkiet, framkallade kriget 77, 81 inr.-min., 89/97 gen.-guv. i Kiew, 05 i Odessa, d. 08 Petersburg.
Ignell, Nils, teol., f. 1806, d. 64 ss. komminister i Sthm. Skr.: Grunddragen af den christl. sedeläran (42/46), s. väckte uppseende gm sin fria riktn., Menskl. utvecklingens hist. (55/62) m. m.
ignobel (injåbel), lat., oädel.
ignorant'bröder, fransk katol. andl. orden, s. ägnat sig åt ungdomens undervisn. sed. 1700.
ignorēra (injå-), lat., icke känna, förbise.
iguānodon, paleont., fossilt ödlesläkte, var ett ofantligt stort växtätande djur.
Ihre, Joh., polit., språkf., f. 1707 Lund, 37 prof. i Upps., adlad 57, d. 80. Inlade stor förtjänst om svenska, fornnord. o. mesogot. språkens studium. Skr. om Ulfilas o. Eddan, ett svenskt dialektlexikon, en lärd sv. ordbok: Glossarium sueogothicum m. m.
I. H. S., jesuiternas ordenstecken, de 3 första bokst. i grek. namnet på Jesus (ΙΗΣΟΣ), äfven tolkadt: Jesus hominum salvator o. In hoc signo (vinees).
Ijob (Job, Hiob), hufvudpersonen i I:s bok i G. T., lärodikt fr. 5:e årh. f. K.
Ijssel (ejsel) l. Yssel, mynningsarm af Rhen, utf. i Zuiderzee, 105 km. l.
ikārier, ett slags kommunister. Se Cabet.
I'karos, gr. myt., son till Daidalos, med hkn han flög upp fr. Kreta, men störtade ned i det eft. honom uppkallade Ikariska hafvet (s.-ö. delen af Egeiska h.).
ikōn, gr., bild. -ografī, bildbeskrifning. -oklast', bildstormare. -olāt, bilddyrkare.
Ikonion, g. geogr., namn på Konia.
ikosaëder, gr., af 20 liksidiga trianglar begränsad kropp.
ikosandrīa, gr., bot., 12:e klassen i Linnés sexualsyst., innefattar växter, hkas blommor hafva flera än 12 ståndare.
Iktīnos, gr. arkit., byggde jämte Kallikrates Partenon, 438 f. K.
iktyo|donter, gr., fossila fisktänder. -liter, fossila fisklämningar. -logi vetensk. om fiskarna.
Ile de France l. Isle de France (il dö frangs), 1) fr. prov., 18,380 kv.-km., omfattar nuv. departem. Seine, Seine-et-Oise, Oise, Aisne, Seine-et-Marne, hst. Paris; 2) ö, se Mauritius.
Ilex L., Iliceneæ, kristtorn, Iaquifolium, L., buske i Europa, Japan, lämnar fint virke. Af s.-amer. arter maté.
ilias l. iliāden, Homeros' hjältedikt om Trojas belägr.
I'lion, lat. Ilium, äldsta namn på Troja.
Ill, bifl. till Rhen i Elsass, uppr. på Jura, utf. nedanf. Strassburg, 205 km. l.
ille fāciet, lat., han skall göra det, Karl IX:s yttrande om sin son Gust. Adolf.
illegāl, lat., olaglig.
illegitīm, lat., olaglig, oäkta.
Iller, bifl. till Donau i Baiern, 165 km. l.
illiberāl, lat., trångbröstad, småaktig.
Illimāni (ilji-), topp på Anderna i Bolivia, 6,412 m. h.
Illinois (illinoj'[s]), 1) bifl. till Mississippi t. v., 480 km. l. 2) N.-amer. fristat, (förk. Ill.), 146,795 kv.km., 4,821,550 inv., mel. Indiana, Mississippi och Michigansjön. Prod.: kol, bly, zink. Hufvudnäring: landtbruk. Hst.: Springfield.
illiterāt, lat., olärd; icke vetenskapligt l. juridiskt bildad.
Illo, se Ilow.
illudēra, lat., kringgå, håna.
illumināter, orden i Tyskld till
