fallindianer, komanscher, moquis, kaliforn. o. sonoriska i. De s-.amer. i. sönderfalla i 3 klasser. Ännu kanske 10 mill.
indianist, kännare af det ind. spr. o. literat.
indiansommar, i N.-Amer. namn på milda o. klara dagar i sept. o. okt.
Indianterritōriet (förk. Ind.Terr.), till 1906 territ. i Förent. stat., sed. fören. m. Oklahoma till en ny stat Oklahoma (se d. o.), ett af Arkansas och Red River gmflutet prärieland.
indicēra, lat., angifva, antyda. Indicerad hästkraft, den af indikatorn angifna effekten af ångan i en ångmaskins cylinder.
indicier, lat., kännetecken, omständighetsbevis.
Indien, 1) I vidstr. bem. Främre o. Bortre I. o. de sydostasiat. ögrupperna (kallas af. Ostindien i mots. till Västindien). 2) I inskr. bemärk eng.-ind. kejsardöme, 809,100 kv.km., 295,2 mill. inv. Tributstater: 1,520,871 kv.km., 54 mill. inv. Befolkn.: till större delen hinduer och mohammedaner samt 76,000 brit. Berg; Himalaja, Soliman, Hala, Aravalli, Vindhya, v. Ghats, Nilgiri. Toppar: Gaurisankar, Kundschindjinga, Nanda Deyi. I norr: Hindostans lågland; n.v.: öknen Tar; s. höglandet Dekhan. Flod: Ganges Djamna, Bramaputra, Indus, Godaveri, Kistna, Narbada. Klimat.: trop. Prod.: diam., guld, kol, järn, trä, salpeter, petrol., sydfrukter, kinabark, indigo, kaffe, ris, säd, te, socker, tobak, opium, kräpp, harts, bomull, jute, silke, elefant, tiger, leopard, kamel, sebu, boskap, får, häst. — Relig.: islam o. bramism. Polit. indeln.: tre presidentskap: Bengalen, Madras, Bombay. Hst.: Kalkutta. Städer öfver 100,000 inv.: Bombay, Madras, Lucknov, Benares, Patna, Delhi, Agra, Allahabad, Bangalore, Amritsur, Khanpur, Puna, Ahmedabad, Surat, Bareilly. — Hist.: 1498 uppt. sjövägen till I. af Vasco da Gama. 1526/30 reg. Baber i Mogul-kejsardömet o. grund, denna dynasti. I börj. af 18:e årh. krig med Persien. 1803 intogs hst. Delhi af engelsmännen. I Central-I. bestod riket Gond sedan 15:e årh., senare under marather. I 18:e årh. krig med Afganistan, 1775 togos ngra små öar vid Bombay i besittn. af engelsm. 1803/05 krig mel. engelsm. o. maratherna, hkt slutade med detta rikes eröfr. 31/12 1600 grund, eng.-ind. handelskompaniet; eng. faktorier anlades vid kusten. 1765 intogs Bengalen. Förste gen.-guv.: Warren Hastings. I slutet af 18:e årh. strider med Tippo Sahib. 1857/59 seapoys-upproret. 1/11 58 öfvertogs reg. af Engld. 29/4 76 Englds drottn. kejsarinna af I. Vice-kon. o. gen.-guv.: Sir Charles Hardinge (10).
Indiens litteratur, se sanskrit.
Indiens religion har 3 utveckl.-former: 1) den fornariska naturrelig. (Vedasläran); 2) den spekulativa prästrelig. (bramismen): 3) den senare blandn.-relig., där utom Brama äfven Vischnu o. Siva dyrkas. Utbildn. af läran om själavandr. o. kastväsen. Därjämte buddism.
Indiens språk, till den indoeurop. språkstammen hörande språk i Främre Indien, af hka det äldsta är sanskrit, hvarifrån pâli o. prâkrit härstamma. Af prâkrit uppstodo gm blandn. med främmande spr. hindi, marati, bengali m. fl. Till den dravidiska spr.-stammen höra de icke-ariska språken.
indifferent, lat., likgiltig; kem., utan sura l. basiska egenskaper. -ism, likgiltighet.
indigenāt, lat, infödings-, hemortsrätt.
indigestion, lat., dålig matsmältning.
indign|ation, lat., harm, ovilja. -erad, harmsen.
indigo, blått färgämne, s. erhålles vid vissa växters (is. Indigofera-arters) jäsning vid närvaro af
