kolonn', fr., pelare, truppformering m. flera led bakom haa.
kolonnad, fr., pelarrad.
koloratūr, lat., tonk., löpningar, drillar o. d. i sång.
kolor|ēra, lat., färglägga. -it, färgton.
koloss', gr., jättestod. -āl, jättestor.
Koloss'ai, g. geogr., st. i Frygien.
kolossen på Rodos, kolossalbild af Helios på ön Rodos, omkr. 34 m. h.
kolosserbrefvet i N. T., förf. af aposteln Paulus o. ställdt till församl. i Kolossai.
koloxid, CO, giftig, af 1 atom kol o. 1 at. syre bestående gas, som bildas vid kolsyras beröring m. glödande kol l. vid kolhaltiga ämnens förbränning vid otillräckligt lufttillträde.
koloxidförgiftning, uppstår genom inandn. af kolos l. lysgas, framkallar hufvudvärk, häftigt pulserande af tinningsartärerna, medvetslöshet, äckel o. s. v. Botemedel: frisk luft, konstgjord andning, blodtransfusion.
kolport|ēra, fr., bära omkring till försäljning; utsprida. -ör, kringbärare af tidningar m. m.; lekmannapredikant.
kolsvafla, CS2, en förening af kol o. svafvel, framställes gm kols glödgande i svafvelångor, bildar en färglös, starkt ljusbrytande vätska. Nyttjas till lösande af svafvel, fett, hartser, guttaperka, kautschuk m. fl. ämnen.
kolsyra, CO2 = 44, förekommer i atmosf., i vatten o. bunden vid metaller. Framställes gm sönderdeln. af kolsyrade salter m. svafvel l. saltsyra. Färglös o. svagt syrlig. Öfvergår till vätska gm afkyln. und. starkt tryck. K. tjänar till framställn. af blyhvitt, ammoniak, soda, kolsyradt vatten, ss. eldsläckningsmedel m. m.
kolsyradt vatten, se mineralvatten.
Kolum'bus, se Colombo.
Kolthoff, Gust. Isak, zool., f. 1845 Skarab. l., konservator vid Upps. univ., uppsatte o. ordnade Biol. museet i Sthm, skr. Vårt villebråd (95/96), Vandringar i naturen (97) m. m.
kolumn', lat., trycksida; vertikal afdeln. för siffror o. d.
kolväte, en stor mängd föreningar mel. kol. o. väte, af hka ngra äro gasform. vid vanl. temp., andra flytande l. fasta.
Kolyma, fl. i ö. Sibirien, utfaller i N. ishafv., omkr. 1,787 km. l.
Kol'zov (-såff), Alex. Vasilj., ry. lyriker, f. 1809 Voronesch, d. 42.
Kolzov-Massalski (-såff-), Helena (pseud. Dora d'Istria), förf., f. prinsessa Ghika 1828 Bukarest, d. 88 Florens. Skr.: La vie monastique etc. (55), Les femmes en Orient (60) m. m.
koma, gr., läk., djup sömn; astron., ett kometernas kärna omgifvande töckenhölje. -tös, s. har afs. på sömnsjuka.
komantscher, indianer vid Rio Grande del Norte, omkr. 1,500.
kombattanter (-tang'er), fr., i strid deltagande trupper.
kombination, fr., smnställn., förening. -sförmåga, gåfvan att smnställa enskilda fall och däraf draga slutsatser.
kombinera, fr., förena, göra en kombination.
komedī, gr., lustspel. -ant, d. b., skådespelare.
komēter, gr., släpstjärnor, astr., himlakroppar m. töckenhölje och vanl. äfven m. svans, uppdyka plötsl. på himlen och försvinna vanl. eft. kort tid för alltid; endast ngra få återkomma o. deras bana är elliptisk m. stor excentricitet.
komfort', fr., hemtrefnad, bekvämlighet. -ābel, bekväm.
kom|īk, gr., löjeväckande. — -iker, lustspelsförf., rolighetsmakare. — -isk, hörande till lustspel, lustig.
komitāt, lat., grefskap; i Ungarn förvaltningsområde.
komité, fr., utskott.
kommabacill, bakterie, s. förekommer i asiat. kolera.
