Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/486

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

kungsörnen, Aquila chrysaëtus L., af roffåglarnas ordn., Europ., Asien, nordöstra Afrika, till 90 cm. l. Modig, stark, grym o. glupsk.

Kunigunda, d. hel., kejs. Henr. II:s gemål, d. 1038 ss. nunna. Kanoniserad 1200.

Kuopio, län i Finld, 42,730 kv. km., 316,219 inv. Residensst. K. vid Kallavesi, 12,683 inv.

kupé, fr., halftäckt vagn, järnv., vagnafdeln.

kupēra, fr., afskära, taga af. — Kupērad mark, trakt gmskuren af dalar, bruten mark.

kuplett', fr., strof; is. en kvick sång m. pikant omkväde, använd i lustspel m. m.

kupōl, lat., kupigt tak.

kupong', fr., hand., ränte- l. vinstanvisning hörande till obligationer o. aktiebref.

kur, lat., bestämd metod för en sjukdoms botande.

kur, fr., uppvaktning.

Kur, fl. i ry. Armenien och Transkaukas., utf. i Kasp. hafvet, 900 km. l.

kuratēl, fr., jur., förmynderskap.

kurant', fr., löpande, gångbar.

kurātor, lat., förmyndare, syssloman, en nations ordförande vid ett universitet.

kurbits, Cucurbita L., Cucurbitaceæ. Vanlig k., C. pepo L., fr. Indien, lämnar grönsaker, foder, medicin m. m.

Kurck, Axel, krigare, af kon. Sigismund utnämnd till krigsöfverste i Finld, slagen o. fången af hert. Karl, eft. frigifn. gen.-krigsöfverste i Finld.

kurder, iransk folkstam vid Tigris. Omkr. 2 ¼ mill. Dels und. turk., dels und. pers. välde.

Kurdistān, land i asiat. Turkiet o. nordv. Persien, bebos af kurder, armenier m. fl.

kurēra, lat., bota.

kurfurstar, i forna ty. riket de furstar, s. hade att välja kejsare. Gm »gyllene bullan» 1356 fastställdes 3 andl. (Mainz, Köln, Trier) o. 4 världsl. (Pfalz, Brandenb., Sachs., Bohm.), senare förändrade o. förökade. 1806 upphörde värdigheten.

Kur-Hessen, se Hessen-Kassel.

kūria, lat., påfvens rådsförsamling. Jfr. Curia.

kuriālstil, kanslistil, lagstil.

Kurīlerna, ögrupp i Stilla hafv. mel. Jeso o. Kamtschatka. 14,826 kv.km. Tillhöra Japan.

kuriositēt, lat., märkvärdighet, sällsynthet.

kurīr, lat., ilbud.

Kūrisches Haff, strandsjö i Ost-Preuss. 1,661 kv.km. Gm Kuriche Nehrung skild fr. hafvet.

kuriös, fr., eg. nyfiken; egen, besynnerlig.

Kurland, ry. guv., en af Östersjö-prov., 27,286 kv.km., 674,034 inv. Inv. i städerna mest tyskar, på landet letter. Hst.: Mitau.

Kuropatkin, Alexej Nikolajevitsch, ry. gen., f. 1848, 98 krigsmin., 04 öfverbefälh. i Mandschuriet.

Kuro Sivo, »svarta strömmen», hafsström i Stilla hafv. mel. Formosa, Japan, Aleuterna, Kalifornien.

kurs, lat., lopp; riktn., is. ett fartygs; löpande priset på penningar, värdepapper o. s. v.; förteckn. of. dessa priser; följd af föreläsningar; viss del af ett läroämne.

kursīv, fr., löpande, flyktig, snedliggande (om lat. boktrycksstil).

Kursk, ry. st. vid Kur, 52,896 inv. Handel.

ku'rsor, lat., eg. löpare, fordom namn på univ.-vaktmästare. -isk, fortlöpande, oafbruten.

kurtage, se courtage.

kurtīn, fr., befäst mur mel. 2 bastioner.

kurtīs, fr., enträgen o. ytlig hyllning mot damer. -ant (-angt'), fallen för kurtis. -era, göra (ngn) sin kur. -ör, per., s. utöfvar kurtis.

kurtisān, fr., sköka m. finare bildning.

kur'va, lat., kroklinje. -tūr, krökning.