Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/487

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Kurz, Heinr., ty. lit.-hist., f. 1805 Paris, d. 73 ss. prof. i Aarau. Skr. : Gesch. d. deutsch. Lit. m. m.

Kuss'o, se Bravera.

kustartilleri, det för kustbefästningar afsedda artilleriet. Finns fördeladt på 5 orter i Sverige.

kus'tos, lat., uppsyningsman, föreståndare.

Küstrin, st. o. fästn. i Brandenburg vid Oder o. Warthe, 16,473 inv.

Kutāhia, st. i M. Asien, omkring 22,300 inv.

Kutaís, ry. st. i Kaukasien vid Rion, omkr. 32,492 inv.

Kuttenberg, böhm. st., 14,799 inv.

kutter, enmastadt, snabbseglande, djupgående fartyg med stag- o. gaffelsegel.

Kutūsov, Michail, ry. fältmarskalk, f. 1745, Petersburgs 1:e gen.-guv., öfverbefälh. vid Austerlitz 05, 12 vid Borodino, d. 13 Bunzlau.

kutym, fr., sed, bruk. Jfr coutume.

kuvert' (äfven -vär), fr., brefomslag; tallrik m. tillbehör för hvarje person vid dukadt bord.

Kuxhafen, hamnst. vid Elbes mynning, 6,898 inv.

Kuylenstierna, Alex. Edv. Ulr., milit., resande, f. 1862 i Söderm., kapten 00. Har i flere fängslande ber. skildrat sina resor i Afr. o. Asien und. pseud. Mustafa.

kvacksalvare, urspr. person, s. gick omkring o. sålde salvor; nu olaglig utöfvare af läkarkonsten.

kvādersten, fyrkant., huggen sten.

kvadrangel, lat., fyrkant.

kvadrant', lat., ¼ af en cirkel; astron. instrum. till mätning af vinklar.

kvadrāt, lat., prod. af 2 lika faktorer; geom., reguljär fyrhörning; tonk., återställningstecken (♮).

kvadratrot, tal, s., multipliceradt med sig själft, utgör en kvadrat. 3 är t. ex. en k. till 9.

kvadratūr, lat., beräkning, af en kroklinig fig:s yta. Cirkelns k. (quadratura circuli), kan end. närmelsevis beräknas.

kvadrillion, en million, multiplicerad 4 ggr med sig själf.

kvadron, se kvarteron.

kvadru'pel, lat., fyrfaldig.

kvagga, se sebra.

kvalificēra, fr., bestämma till art o. beskaffenhet. K. sig, visa sig skickl. t. ngt. Kvalificeradt brott, brott under försvårande omständigh.

kvalitativ, lat., s. har afs. på beskaffenheten.

kvantit|ativ, lat., s. har afs. på mängden. -et, mängd, storhet.

kvalster, Acarina, ordn. bland spindeldjuren. Äro i allmänhet ganska små, t. o. m. mikroskopiska. Hit höra t. ex. fästingar, Ixodes, ostkvalstret, Tyroglyphus siro, skabbdjuret, Sarcoptes scabiei.

kvantum, lat., mängd, summa. Quantum satis, så mycket s. är nog.

Kvansa, se Coanza.

kvarka, katarral. affektion af luftstrupen hos hästen i förening med körtelsvullnad på halsen.

Kvarken, smalaste delen af Bottniska viken.

kvart, lat., ¼; tonk., 4:e tonen i skalan; fäktk., ett slags värjstöt; ¼ timme. -format (quarto), bokformat med 8-sidiga ark.

kvartāl, fjärdedels år.

kvartēr, fjärdedelen af ngt, ex. at en aln, af ett stop (utt. kvar'ter), af månens lopp kring jorden; stadsafdeln.; bostad, is. soldaters utom kasernen; her., vapenfält. -mästare, räkenskapsförare vid regemente; lägsta und.-officer på örlogsfartyg.

kvarteron l. kvadron, afkomling af hvit o. terzeron.

kvartett', 4-stäm. tonstycke för sångstämmor l. instrument.

kvarts, min., ren kiselsyra, väsentl. beståndsdel af många bergarter. Variet.: bergkristall, vattenklar; ametist, violettblå; citrin, gul; röktopas, mörkbrun till svart; aventurin-k., därb, rödfärgad med inneslutna glimmerfjäll; kalcedon.