Lusignan (lysinjang'), se Guido af L.
Lusitānia, rom. benämn. på nuvar. Portugal.
lussjuka, Phthiriasis, läk., både hos mskor o. djur i följd af vanvård o. osnygghet sig bildande stora samlingar af parasiter i sårnader, bölder, und. sårrufvor m. m. Botemedel: kvicksilfversalva, glycerinbad, is. renlighet. Anv. af arseniklösn. på husdjur förbjud. Forna åsikter om »lusbulnader» en fabel.
lustgas, se kväfoxidul.
lus'trum, lat., femårsperiod.
lut, kem., lösn. af ett salt l. alkali.
luta, arab., gammalt gitarrartadt stränginstr.
Luthardt, Christ. Ernst, ty. luth. teol., f. 1823, sed. 56 prof. i Leipzig, d. 02. Förf.
Luther, Martin, den store reformatorn, f. 1483 Eisleben, son till bergsman. Hans L., uppfostrades strängt; 01 vid univ. i Erfurt, 05 magist. o. augustinmunk där, 07 mot faderns vilja präst, 08 i Wittenberg; lärde 11 i Rom känna den katol. kyrkans fördärf; 12 teol. dr, började reform, d. 3l/io 17 gm uppspikande af 95 teser, försvarade sig 18 i Augsburg mot Cajanus, disp. 19 m. Eck i Leipzig; skr. sina bekanta skr. mot katol. kyrk. 20, brände s. å. påfvens bulla, aflade 21 i Worms inf. kejs. o. rike sin frimodiga bekännelse; öfversatte 22 på Wartburg N. T. (hela bibelöfvers. fullbord. 34), dämpade 22 bildstormn. i Wittenb., bortlade munkkåpan 23 o. gifte s. 25 m. Katharina v. Bora; utg. 29 sina katekeser; skref 37 schmalkaldiska artikl.; d. 46 i Eisleben. L.s kärlek t. musik har nästan öfvergått t. ordspr., o. han ägde stor begåfn. ss. andl. skald, hvarom bl. a. hans psalmer vittna. L:s postilla jämte andra skrift, utg. bl. a. 1740/53 i 24 o. 1826/73 i 100 bd. L. är en af mänsklighetens störste o. mest inflytelserika män.
lutherāner, af Eck o. Hadrianus VI, mot Luthers gensaga, begagnad benämn. på L:s anhängare.
lutsalt, kem., kolsyr. kali l. natron.
Lutter am Barenberge, köping i Braunschweig. Slag 17/8 1626.
Lüttich, se Liége.
Lützen, st. i preuss. Sachsen. 3,100 inv. Sl. 6/11 1632.
luxation, lat., läk., det slags ledvrickning, då båda ledytorna fullständ. lämna haa. Jfr distorsion.
Luxembourg (lyksangbûr), Franç. Henri de Montmorency-Bouteville, fr. hert., f. 1628, fick 61 namn. L. gm gifte m. arftagarinnan t. huset L., 72/73 i Holld, marsk. 75, stred segerrikt i Holld 77/78, 90, 92, 93, d. 95.
Luxemburg, 1) storhertigd. mel. Lothringen, Frankr. o. Belgien, 2,587 kv.km., 246,455 inv. Landet kuperadt. Prod.: spannmål, lin, hampa, vin, boskapsskötsel. Befolkn. af ty. ursprung, spr. ty., relig. kat.; medlem af ty. tullfören., 1815/66 i nordty. förbund., sed. oafhängigt (t. 23/11 90 gm personalunion fören. med Holld). Hst. L. vid Alzette, 21,024 inv., ford. befäst. Slott. Storhert. Vilhelm sed. 05. — 2) Prov. i s.ö. Belgien, 4,418 kv.km., 225,963 inv., t. 1839 en del af storhertigd. L. Hst. Arlon.
luxuriös, lat., yppig.
Luzern', schweiz. kanton, 1,501 kv.km., 147,519 inv. Hst. L. vid Vierwaldstättersj., 29,255 inv.
Lu'zon, se Filippinerna.
Lvov, Alex. Fedorov., ry. komp., f. 1799 Reval, d. 70. Ryska nationalhymnen, operor m. m.
lycēum, lat., högre läroanstalt. Jfr Lykeion.
Ly'cium L., Solanaceæ. L. barbarum L., odlas i trädgårdar. L. umbellatum R. & P., m. fl. arter, i S.-Amer.
Lyckeby å, vattendr. i Småld o. Blekinge, utf. v. Lyckeby i Östersjön, 90 km. l., omr. 750 kv.km.
Lyckås, gods i Jönköp. l.
