makarōner, it., näringsmedel af fint hvetemjöl i form af smala rör, trådar (vermiceller), stjärnor.
Makart, Hans, österr, mål., f. 1840 Salzburg, d. 84 Wien ss. prof. Utmärkt kolorist.
Makass'ar, se Mankassar, -olja, urspr. i M. tillverk, hårolja.
Makedōnien l. Macedonien, turk. prov. på Balkanhalfön vid Egeiska haf.; ford. kon.-rike, af Alex. d. st. höjdt t. världsrike, 145 f. K. rom. prov., 395 e. K. östrom. prov., 1453 turk.
makkabéer l. hasmonéer, jud. familj, hvars medlemmar 135 f. K. gjorde uppror mot Syriens herravälde o. återupprättade den jud. stat; utrotades af Herodes d. st.
Mako', hst. i ung. kom. Csanad v. Maros, 33,722 inv.
makrill'en, Scomber L., Acanthoplerygii. Vanl. m., S. scombrus L., allm. v. västra kusten, 40/60 cm. l.
makro'biotīk, gr., konsten att lefva länge. — -cefalī, gr., förstoring af hufvudet. — kosm', gr., den stora världen, världsalltet.
makrōner, fr., ett slags biskviliknande bakelser.
makulatūr, lat., trycksaker, s. end. äga pappersvärdet.
Malabār, brit. distr. på s.v. kust. af v. Ind. halfön, 33,000 kv.km., 6 mill. inv. Hst. Kalikut.
Maladett'a, högsta bergskedjan i Pyrenéerna, högsta toppen 3,404 m. h.
māla fide, lat., mot bättre vetande.
Mal'aga, 1) prov. i Spanien v. Medelhaf., 7,349 kv.km., 511,989 inv.; 2) hst i M., v. Medelhaf., 130,000 inv. Hamn, vinodl.
malagāsi l. madagasser, gemensam ben. på Madagaskars inv.
malaj'er, kollektivnamn f. den till malajiska l. bruna rasen hör. befolkn. på Malakka, Sundaöarna, Nya Zeeland, Söderhafsöarna och Madagaskar. Hufvudnär.: skeppsfart. Indelas i fl. underafdeln.; bilda ännu några ober. stater.
Malajiska arkipelagen, se Indiska arkip.
Malakīas, den siste af G. T:s mindr. profeter, i 5:e årh. f. K.
malakīt, gr., min. af vattenhaltig basiskt kolsyr. kopparoxid, utmärkt f. sin vackra smaragdgröna t. spanskgröna färg; kristallinisk. Eg. v. 3,7/4,1. I Sibirien, Ural, Cornwall, N.-Amer. Viktig kopparmalm; anv. äfv. t. prydnader.
Malakk'a, Bortre Indiens sydöstligaste halfö mel. Kin. o. Ind. haf., gm M.-sundet skild fr. Sumatra. 154,000 kv.km., 1 à 2 mill. inv. (malajer). Ngra oafhäng. malajstat. finnas; södra spetsen brit.
mal-à-propos (-a-pråpå), fr., olägligt, i otid.
malāria, it., grupp af infektionssjukdomar, närmast motsv. frossa (se d. o.).
Malchin, st. i Meckl.-Schwerin v. Posse, 7,158 inv. Säte f. Mecklenb:s landtdag.
Malcolm (mäll'köm), Sir John, eng. statsm. o. hist., f. 1769, i O.-Ind. 82, guv. i Bombay 27/31, d. 33 Windsor. Skr. Persiens o. Indiens hist.
Malaspīna, Germanio, it. prelat, födelseår okändt, nuntie hos Sigismund, verkade för protestantismens undertryckande, d. 1604.
Malebranche (malbrangsch'), Nic., fr. filos., f. 1638 Paris, d. där 15. Oratorist o. förfäkt. af occasionalism. Förf.
Maledīverna, eng. arkipel. i Ind. haf., 6,773 kv.km., omkr. 130,000 inv. Korallöar.
Malesherbes (malsärb'), Chrét. Guill. de Lamoignon de, fr. statsm. och förf., 1721 Paris, ifrade för reformer, förvisad, 74/76 inr.-min., försvarade 92 o. 93 Ludv. XVI, häktad s. å., giljot. 94.
Malet (malä), Claude Franç, de, fr. gen., f. 1754, 90 brig.-gen., 05 guvern. i Paris, afsk. 07 f. republ. tänkesätt, arkebuser. 12 f. stämpl. mot Nap. I.
malfjärilar, Tineidæ,
