Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/543

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

eng., »jungfrutal», en ny parlamentsledamots 1:a anförande.

Maidstone (mēdstön), hst. i eng. grefsk. Kent, v. Medway, 33,516 inv.

Maimonīdes, egentl. Rabbi Moses ben Maimon, jud. lärd, f. 1135 Cordova, d. 04 Kairo. Sökte filosof. grundval f. judendomen. Förf.

Main, biflod t. Rhen, t. h., uppr. på Fichtelgebirge, utf. vid Mainz, 495 km., omr. 27,445 kv.km.

Mainau, badens, ö i Bodensj.; lustslott.

Maine (mēn), förk. Me., n.-amer. fristat v. Atlant., 85,570 kv.km., 694,466 inv. Godt klimat. Hufvudnär. landtbruk. Unionsstat 1820. Hst. Augusta.

Maine (män), 1) ford. fr. prov., omkr. 10,000 kv.km., hst. le Mans, nu dep. Sarthe o. Mayenne. 1481 införlif. m. Frankr. — 2) Bifl. t. Loire, t.h., 12 km. l.

Maine (män), Louis Aug. de Bourbon, hert. af M., naturl. son t. Ludv. XIV o. markis. Montespan, f. 1670 Versailles, 18/20 i fångensk. f. smnsv. mot Filip af Orléans, d. 36 Sceaux.

Maine-et-Loire (män-ä-låār), fr. dep., 7,218 kv.km., 514,658 inv., Hst. Angers.

mainōter, gr. folkstam i s. Morea.

Maintenon (mängtnång'), Franç. d'Aubigné, markisinna, f. 1635 Niort af protest. fam., 52 g. m. skald. Scarron, 69 vårdarinna f. Ludv. XIV:s barn m. Montespan, 74 markis., 85 Ludv:s gemål i hemligh., d. 19 St. Cyr.

Mainz, st. i storhert. Hessen vid Mains utfl. i Rhen, 91,124 inv. Fästn., bisk., domkyrka, slott, fabr., betydl. hand. och industri.

maire (mär), se mär.

Mai'sur (maj-), 1) eng. vasallstat i Främre Ind., 76,258 kv.km., omkr. 5 ½ mill. inv.; 2) st. i M., 68,511 inv.

maître (mätr), fr., herre, lärare.

maj, lat., årets 5:te månad, uppkallad eft. gudin. Maia.

majbagge, se oljebagge.

majestät, lat., i forna Rom beteckn. f. folkets höghet l. värdigh., sederm. af ty.-rom. kejsarne antagen titel; nu titel f. kejsare, kgr o. deras gemåler. — -sbref, af kejs. Rudolf II 1609 t. Böhmens protest. utfärdad urkund om trosfrihet; gaf anledn. t. 30-år. krig., upphäfdt 1620. — sbrott, förgripelse i tal, skrift l. handl. mot statens öfverhufvud.

majlagarna, ben. på de 1873/75 i Preuss. utg. lagar, regler, förh. mel. stat o. kyrka; följder af »kulturstriden».

majo'lika, eft. ön Majorca (und. medelt. Majolica) namn på den äldre ital. fajansen; num. benämn, på den brokiga, mångfärgade fajansen.

majonnäs, fr., kall fisk l. fågel m. pikant sås.

maj'or, lat., äldre, större.

majōr, lat., lägsta regementsofficersgraden.

Majorāna, se Origanum.

majorāt, medelt.-lat., ärftl. adelsgods, s. ant. tillfaller den förstfödde i familjens äldsta gren (primogenitur) l. familjens l. lefnadsåren äldste medlem (seniorat).

Major'ca, se Mallorka.

maj'or dōmus, lat., egentl. hofmästare, i frank. riket den mäktig. hof- o. riksämbetsm.

majoritēt, lat., flertal. Absolut m., mer än hälften af de afgifna rösterna. Enkel m., den största röstsumman af flere olika sådana.

majs, Zea mays L., Gramineæ, äfv. turk. hvete kallad, inh. i S.-Amer.; kornen t. mjöl, hvaraf italienarnes polenta och brännvin (cicha, pulque), stänglarna t. socker och foder, tågorna t. hattar. Odlas äfv. s. prydnadsväxt.

Majūba, berg i brit. prov. Natal. Slag 1881.

majsēna, fint majsmjöl.

majus'kel, medelt.-lat., stor begynnelsebokstaf.

makadam', makadamisering, J. L. Mac Adams metod f. väg- och gatuläggn. m. krossad sten.

Makall'a, st. i Hadramaut. Hamn, handel.