marseljäsen, fr. revolutionssång, 1792 komp. af Rouget de Lisle i Strassburg.
marser, 1) italiskt folk i mel. Italien, 91/88 f. K. i förb. m. samniterna mot romarne; 2) german, folk vid nedre Rhen, nästan tillintetgjordt af Germanicus 14 o. 16 e. K.
Marsfältet, 1) (lat. Campus Martius) åt Mars invigd plats för vapenöfningar i gamla Rom; 2) se Paris.
Marsh (mārsch), Othniel Charl., n.-amerik. paleontol., f. 1831 N. York, sedan 66 prof. där, d. 99 New Haven, bekant för sina upptäckter i Rocky Mountains. Förf.
Marshall-öarna (märschöll-), ögrupp i Stilla haf. ö. om Karolinerna, 405 kv.km., omkring 15,000 inv. Sed. 1885 und. ty. protektorat.
marsipān, (af lat. Marci panis, Marku's bröd), bakverk af mandel o. socker.
marsk, sammandragen form af marskalk, omtalas i Sverige fr. 1268, urspr. tillsyningsm. öfver kgns hästar, sedan anförare i krig o. en af rikets högsta ämbetsm., fr. Gustaf I:s tid kallad riks.-m. — Ämbetet upphäfdes 1680.
marskalk, nylat., egentl. stalldräng; sederm. stallmästare, hög militär- o. hoftitel. Jfr. marsk.
Mars-la-Tour (marrs-la-tûr), fr. by v. om Metz, slag 16/8 1870.
Marsrevolutionen, i mars 1848 i Tyskland uppkomna oroligheter, hade liberala reformer till följd.
Marstrand, st. o. badort i Göteb. o. Bohus l., på M.-ön i Kattegatt; 1,782 inv. (08). Privil. 1442. Ofvanför staden den numera slopade fästn. Karlsten.
Marstrand, Vilh. Nikl., dan. mål., f. 1810 Köpenh., prof. 48, direkt, vid mål.-akad. 53, d. 73 Köpenh.
marsvinet, Cavia III., Glires. Vanl. m., C. cobaya Schreb., från S.-Amerika, 20/24 cm. l., husdjur.
Marsvinsholm, stort gods i Malmöhus l.
Mar'syas, gr. myt, blef lefvande flådd af Apollon, emedan han utmanat honom till täflan i flöjtspel.
Marta, Lazarus' syster. Luk. 10:38 o. f.
Marteau (-tå), Henri, fr. violin., f. 1874, har konserterat i Europa o. Amerika.
mart|er, gr., pina, kval. -era, pina, tortera.
Marthenholz, se Cæsalpinia.
Martiālis, Marc. Valerius, rom. skald, f. omkr. 42 e. K. i Spanien, d. 101 1. 102. Skr. epigram.
martiālisk, krigisk, manhaftig.
Martin, S:t, västind. ö bl. Små Antillerna, 99 kv.km., 6,800 inv. Tillh. till hälften Frankrike, till hälften Nederl. Hufvudorter: Marigot o. Philipsburg.
Martin, 1) d. hel., bisk. af Tour, f. omkr. 319 Ungarn, d. omkr. 400 i Candes. Dag 11/11 (Mårtens gås.) — 2) M. V, påfve, egentl. Odone Colonna, påfve 1417 t. sin död 31.
Martin, Elias, hist.-, genre- och landsk.-mål., f. 1739 Sthm, d. där 18. Landskap med vattenfall i Nationalmuseum m. m.
Martienau (-tinå), Harriet, eng. förf:a, f. 1802 Norwich, d. 76. Skr. barnböcker, reseskildr., social-tendent. berätt. m. m.
Martin'ez de Campos y Anton, Arsenio, sp. gen. o. statsman, f. 1834, deltog i kriget mot Marokko, på Cuba o. mot carlisterna, utropade 74 Alfons XII till kon., slutade 76 carlistkrig., 81/83 krigsmin., d. 00 Larauz.
Martin'ez de la Rosa, don Franc., sp. statsm. o. dram., f. 1789 Granada, 22, 34/37 min.-pres., landsflykt. 23/33, 58 statsrådspres., d. 62 Madrid.
Martinique (-nick'), fr. ö i V.-Indien, 988 kv.-km., 207.011 inv. Hst. Fort-de-France. Uppt. 1502 af Colombo. Sed. 1675 med undant. af korta mellantider franskt.
Mar'tius, Karl Friedr. Phil. v., ty. naturforsk., f. 1794 Erlangen, 17/20 i Brasilien, därifr. han medförde 7,000 växtarter, 26 prof. i München, d. där 68. Förf.
